s

Inte en somlig dag...

Somliga dagar
"Somliga dagar går allt så lätt.
Solen skiner och allt blir rätt
Spelar man kula vinner man bums.
Rasten är rolig och maten är mums.

Andra dagar går allt på sne.
Försöka med något är ingen idé.
Man glömmer och tappar, blir sist och sämst.
Man ramlar på gården och slår sig hemskt.

Nu hoppas jag på en somlig dag!"
av: Britt G. Hallqvist

Idag är det INTE en somlig dag hos mig... men i morgon kanske?

Möhippa och barnledigt

Den barnlediga helgen började med att jag åkte iväg, själv, tidigt i lördags morse. Det var möhippa för härliga J i Gbg. Hennes uppladdning för dagen var bästa tänkbara, en utekväll med jobbet, 3,5h sömn och vakna lite lagom bakis... :-)

Hon blev hämtad TIDIGT av en motorcykelsnubbe som inte tog av sig hjälmen förrän han lämnade av henne. Hon fick packa en väska och sätta sig bakom denna främling som vägrade avslöja om han kände J eller inte:-) Det blev en regnig tur i Gbg och även någon sträcka där föraren drog på ordentligt, tror att J höll i honom rätt hårt...

Vi andra samlades hemma hos en av tjejernas föräldrar(gick inte ha champagnefrukost ute som det var tänkt) och inväntade den blivande bruden. Vi sprang ut för att möta henne och när killen tog av sig hjälmen tappade vi nästan hakan allihop. Han var ruskigt snygg!!! Det visade sig att han var både motorcykellärare OCH modell... Bra början.

Väl inne igen blev det jordgubbar och champagne och J fick texten till Shanaia (hur sjutton stavas det?) Twains låt "Man, I feel like a woman" i handen. Det var bara att börja öva, trots att hon avskyr Twain... Något överförfriskad skulle hon nämligen som nästa punkt spela in en skiva med just den låten. J är perfektionist när det gäller att sätta sånger så det blev ett par omtagningar i studion. Men till slut satt den, naturligtvis HUR BRA SOM HELST!

Efter detta lämnade jag möhippegänget och blev upplockad av min älskade make. Hade varit roligt att stanna kvar på möhippan men det kändes än viktigare att få egentid tillsammans med M. Vi fick ett underbart drygt dygn tillsammans. Åt lunch på stan, beställde ÄNTLIGEN en ny förlovnings-/vigselring till M (han tappade bort sin för dryga två år sedan...), gick i lite affärer mm. På kvällen hade vi beställt bord på en palestinsk restaurang nära Järntorget, vi åt 10 små rätter, supersmarrigt och lite annorlunda mot vad vi brukar göra hemma... Vi sov länge, åt långfrukost tillsammans, pratade mycket och bara njöt! Innan vi for hemåt tog vi en promenad "i våra gamla kvarter" i Munkebäck och satte oss i dåvarande favoritparken och njöt av en liten improviserad picknick.

Det var underbart att träffa barnen igen, nyttigt att vara ifrån varandra lite ibland! De hade varit på äventyrsbad, ätit på MacDonalds, bakat chokladbollar och LEKT massor. Tårarna sprutade när A, L och moster J for iväg. Det är HELT UNDERBART att våra barn får ha så fina människor runt omkring sig som älskar dem och ger dem så mycket av sig själva!!! Ni ska veta att vi föräldrar uppskattar er och det ni gör för oss och våra barn!

Väl hemma började maken klippa häcken. Vi har lånat svågerns bensindrivna häcksax och klipper ner den rätt rejält. Det kommer bli jättebra men jösses så mycket avfall det blir att ta hand om. Vet inte hur många säckar vi fyllt hittills men det är många... och vi är inte färdiga än. Jag och barnen (eller iaf jag) gick efter och fyllde säckar med löv och nedklippta grenar. Trots att tomten inte är så stor är det väldigt mycket häck att klippa. Igår var maken hemma med barnen och då var han flitig som ett bi och lyckades han faktiskt klippa otroligt mycket, bara framsidan mot grannen kvar nu. Den måste vi försöka ta i morgon kväll (han är inte hemma ikväll) innan vi åker till Småland för att fira midsommar, för F behöver häcksaxen.

Denna veckan är kvällarna fullt uppbokade. I måndags jobbade maken sent och då går hela min kväll åt för att försöka få i barnen mat, röja upp barnens rum innan läggdags, duscha den/dem som ska duschas, fixa välling, läsa sagor, sjunga och få barnen att somna, röja i köket och ta sig an någon av tvägghögarna. I måndags var det dessutom sista avsnittet NÅGONSIN av cityakuten och det ville jag absolut inte missa. Skulle prata med V också om grillbuffén vi har på vår lott till midsommarafton och förbereda kläder till barnen och mig, sätta igång en tvättmaskin mm. Det var den kvällen det...

I går handlade jag maten till midsommar, var inte hemma förrän tjugo i tio, lagom mör...

Ikväll ska maken iväg och spela kort med kompisar, ett nöje han inte hinner ägna sig åt så ofta längre, av någon anledning:-). Jag och barnen ska börja packa och få ner lite mer löv och grenar i säckar och köra den vanliga kvällsrutinen. I morgon arbetar jag hemma, fast lite kortare dag(6h), M arbetar full dag. Därefter ska, som sagt, häcken klippas färdigt, allt ska packas färdigt och lastas in i bilen, barnen ska göras färdiga för natten innan vi sätter dem i bilen och sedan far vi, härligt.

Midsommarafton tillbringas hos ÅoB tillsammans med hela tjejgänget och deras familjer. Ska bli SÅ underbart kul att träffa alla (förutom D tyvärr, han har jouren). Vi sover hemma hos mamma o pappa och stannar kvar där resten av helgen gissar jag. Kusin R är hemma med sin M också, får väl se om det kan bli våfflor på mamma o pappas altan:-)

Allt för nu! Kram till er alla.

Tiden går

Jaha, då har veckorna utan inlägg sprungit iväg igen... Här flyter dagarna ihop av en ständig ström med göromål och tiden framför datorn utanför arbetstiden är minimal.

Mycket har hunnits med sedan jag skrev sist men allt det kan jag inte dra här. Koncentrerar det till senaste veckan i stället. I fredags var det "avslutning" på fotbollsträningen för storsessan och mig. Jag har blivit ledare för tjejerna... som om det inte var fullt upp innan:-) De var alldeles för få ledare för att det skulle fungera med så många tjejer på stora ytor utomhus. Jag har lite svårt i det läget att bara förlita mig på att "andra" ska fixa det. All sådan här verksamhet bygger på att vuxna ställer upp och får det att flyta, om jag vill att det ska finnas fungerande verksamhet för våra barn får jag dra mitt strå till stacken också. Ska inte säga att det är någon börda heller, inte ännu iaf, det är superkul att se tjejerna kämpa och utvecklas.

Hur som, säsongsavslutningen kunde bjudit på bättre väder, regnet ÖSTE ner hela fredagen. Nästan alla lag hade ställt in träningen men eftersom det var vår sista gång innan semesterperioden (drar igång igen i augusti) körde vi ändå. Vi hade lite tur iaf, det regnade lite under timmen men det öste inte ner. Flera av tjejerna har vanliga gympaskor när de tränar(det är mest lek än så länge) och de stackarna halkade ideligen. Härligt ändå att se vilken kämparanda flera av dem har, upp igen och fortsätt med en gång.

När jag och storsessan kom hem hade syster yster och hennes sambo anlänt. I julklapp fick jag och maken (av syster, lilla lillebror och kusin med respektiven) en helg med barnvakt då vi får bo i kusin A och hennes Ls lägenhet i Gbg, nu var det dags att avnjuta den julklappen. Tyvärr kunde inte lillebror M och hans N vara med, de är i Thailand och njuter av betydligt mycket bättre väder än vi har här:-) Det andra tyvärr var att R blev sjuk och fick åka hem i lördags, de andra tre redde dock ut det hela mer än GALANT.

Nä, nu blev det så mycket på en gång. Skriver mer om helgen i nästa inlägg.

Hör ni?

Tyst, hör ni?

Nä, just det. Det är TYST i det Lindbladska hemmet!!!

Barnen är hos mormor o morfar och det är helt otroligt vad tyst det blir. Skönt för en stund men nu börjar vi allt sakna våra underverk! I morgon bitti startar vi tidigt och åker till Småland vi också.

Kram och God Natt.

Skoltjejen

Helt ofattbart, men storsessan börjar i skolan till hösten. Hon kommer gå på skolan som ligger 2 minuters promenad från huset, helt perfekt. Där har de åldersintegrerade klasser med 6-åringar, som här kallas småettor, ettor och tvåor tillsammans. Det där med åldersintegrerad verksamhet är väl både på gott och ont. En del tvåor är ju enormt stora jämfört med vår lilla storsessa. Vi får hoppas det blir bra iaf.

Vi är inte helt nöjda med hur de har satt ihop klasserna med tanke på vad vi skrev i önskemål och var övriga tjejer i hennes klass bor, men nu är det som det är och vi måste försöka göra det bästa av detta. Personalen känns suveränt bra det lilla vi har träffat dem och vi har fått positiva omdömen om klassen, vilket känns mycket skönt.

Första besöket i klassen var för dryga två veckor sedan. Vår storsessa, som i stort sett aldrig varit blyg och försynt hittills i sitt liv, sprang hela vägen till skolan samtidigt som hon sjöng – ”Jag vill springa, jag vill springa” – i olika tonlägen. Fråga mig inte vad det var för sång, hon hittar på hela tiden. När vi kommer fram till skolan möter hon den enda tjejen som är med från dagisgruppen. Hennes mamma fäller kommentaren ”åh, lite sådär spänt är det här också” och drar efter andan för att förstärka intrycket av hur nervös lilla I är.

Gissa vad som hände? Jodå, storsessan var blygast av alla. Backade bak för att försöka sitta i mitt knä, hade fingrarna i munnen (så gör hon alltid när hon är lite osäker) och vågade inte ens säga sitt namn… Det lossnade litegrann efter en stund när de fick måla men det var försiktigt som bara den.

Under första besöket fick alla småettor två eller tre faddrar, storsessan fick en kille och en tjej. De gick igenom dagens datum, temperatur och namnsdagsbarn. Sedan fick vi föräldrar gå till ett annat rum och barnen fick måla stora målningar som kommer sitta på väggen till hösten, jättefina. Kommer säkert bli jättebra. Fröknarna verkar som sagt superhärliga. Lite tråkigt dock att det inte finns ett enda barn, i blivande ettan och tvåan, som gått på samma dagis som storsessan.

Nu i veckan var det dags för ett nytt kort besök. Samma visa igen, storsessan är otroligt ivrig innan hon ska gå men blir som förbytt när hon kommer dit. Denna gången fick pappa följa med. Med sig hade alla varsin glasburk som de målade och satte tyg på locket, i den ska de samla max 3 sommarminnen. Storsessan går in för denna hemläxa med stor frenesi. Hon försökte ta med sig burken till mormor och morfar i onsdags kväll (ja, vi har barnfritt för tillfället) men vi kom fram till att sommarlovet får börja först…

Nästa vecka ska de på utflykt med nya klassen. Då kommer varken jag eller maken vara med. Spännande, fast jag tror det kommer gå mycket bättre när vi inte är i närheten.

Hon har blivit så stor så plötsligt känner jag. Hon älskar att cykla och numera kan vi ge oss ut på relativt långa cykelturer tillsammans. Läsa kan hon inte ännu men det är spännande med bokstäver och hon skriver när vi säger hur orden stavas. Märker också att hon räknar i mycket hon gör, hur många tuggor det är kvar att äta t ex.

Humör har hon så det räcker till och blir över. Argumentera börjar hon också bli riktigt bra på. Jeezez så arg man kan bli på henne ibland, ja hon på oss också eller lillebror, gnistorna flyger. Sedan svänger hon på två sekunder och blir världens underbaraste, kramigaste goa lilla tjej. Det är inte lätt att hänga med. Har läst och hört att 6-årsåldern är första försmaken av tonåren… kan bli svettigt det här om 10-11 år då vi har 3 tonåringar...

Vad händer om man...

Avloppet från handfatet i badrummet uppe har varit lite trögt en längre tid. Har hällt i avloppsrensning ett par ggr men det har bara hjälpt en kort period, sedan är det lika trögt igen. Häromdagen bestämde jag mig för att nu är det dags, jag ska rensa avloppet ordentligt och skruva isär det.

Utrustad med plasthandskar och hink, förberedd på att detta kommer vara aningens äckligt och lukta rätt illa skred jag till verket. Var som sagt förberedd på att det skulle vara igensatt av diverse hår-rester och rätt slemmigt.

Slemmigt var det, mycket hår var det också. Men ärligt talat! Hur gick det till när 3 örontops och – 1 målarpensel(förvisso av barnstorlek) åkte ner???

Får man gissa att någon av de tre små nyfikna, undersökande, fingerfärdiga minderåriga i hushållet haft ett finger med i det hela…