Underbar familj

Det var inte bara förkylningar och läkarbesök under helgen som gick. Underbara moster J tog med storsessan till simhallen och sedan fortsatte de till Göstas (ett äkta kondis) och avslutade med att köpa lördagsgodis tillsammans - en riktig myslördag! Maken tog prinsen med sig efter hans sovstund och mötte upp tjejerna i simhallen, gissa om han hade kul?!

Lillsessan njöt av egen tid tillsammans med morbror M och hans sambo N, något av det bästa hon vet! Lite senare på eftermiddagen anslöt även morbror A, hans sambo K var inte med eftersom hon jobbade. Även Js sambo R kom på kvällen. Lyckan var fullständig. Våra barn njuter verkligen av uppmärksamheten från morbröderna, moster och deras respektive. De är så fina mina syskon, har så otroligt bra hand med barnen! Det är helt underbart att se hur barnen njuter tillsammans med dem. De kommer bli underbara föräldrar en dag, det är jag helt övertygad om.

I söndags fick prinsen hjälpa till att tvätta bilen med pappa och morfar(favoriten framför alla andra) och hjälpa morbror A att fixa i ordning längdskidorna (han och K o några andra åker på skidresa idag för att träna inför Vasaloppet). Han orkade knappt stå upprätt när vi skulle gå in, han älskar att få vara med när det gäller städning eller verktyg mm. Lillsessan hjälpte också till att tvätta bilen men det bästa var när grannen kom förbi med sin hund. Lillsessan blev heltokig. Hon är verkligen besatt av djur, hon kramade och klappade ivrigt. Mest gissar jag(var inte ute själv just då) att hon studsade omkring och gav ifrån sig glädjetjut, ser helmysigt ut. Jag är bara rädd att hon ska råka illa ut någon gång. Hon rusar rätt fram till alla djur oavsett, art eller storlek... Försöker lära henne att man måste fråga om man får klappa först när det gäller djur i koppel, det går sådär...

Det hände en massa annat roligt under helgen också men jag kan inte gå in på allt här. Efter obligatoriskt bad i det härliga badkaret och lika obligatoriska pannkakorna vände vi hemåt. Glada och trötta. "Jag önskar att mormor och morfar alltid bodde med oss" sa storsessan när vi åkte hemåt. Mormor och morfar är verkligen bara bäst!

Sova

Tänk, om man bara kunde få en enda natt av oavbruten sömn, ensam i min egen säng, som fick vara åtminstone 7h!!! Vilken utopi!


Förra veckan vaknade jag faktiskt tidigt en morgon och prinsen låg inte i vår säng... tittade på klockan 05:30... Helt otroligt. Fast jag konstaterade snart att storsessan låg bredvid far sin så helt ensamma var vi inte ändå...

Nu ska jag bara sätta på en maskin tvätt och fixa lite annat inför morgondagen, sen ska jag SOVA, kanske kan få någon timma utan sparkar från en liten helikopter...

Helgen som gick

I fredags kväll åkte vi till Småland för att fira lilla lillebror som ju fyllde år igår. Barnen var hur pigga som helst. Trots att vi inte kom iväg förrän en stund efter läggdags så höll de sig vakna bra länge alla tre. Vi hann knappt ut på motorvägen innan prinsen frågar: "famme snart?", han hann väl med den frågan ca 30 ggr till innan vi fick honom att slappna av tillräckligt för att försöka sova...


Det går faktiskt otroligt bra att bära in dem hos mormor o morfar eller hemma när de har somnat i bilen. De tittar upp lite och noterar var de är någonstans sedan lägger vi dem i sängarna och de vänder sig om o sover vidare...



När jag själv skulle gå och lägga mig i fredags kväll märkte jag att lillsessan var väsig i andningen. Innan jag la mig hade jag börjat läsa i boken Därifrån och hit om tjejen vars mamma bloggar här. Tuva är också en riktig kämpe med en obotlig sjukdom. Kan säga att det var inte rätt uppladdning inför en natt bredvid en väsande, pipig lillsessa med skällande hosta(inte så mycket hosta dock, men det räckte ändå). Jag sov inte många långa stunder... Varje andetag kändes i hjärtat. Men hon sov ju ändå och jag ville inte väcka henne.

På morgonen gick vi direkt in till mamma och vi bestämde oss för att åka till läkarmottagningen där hon arbetar(fast tanken var ju inte att hon skulle vara där i lördags). Väl där konstaterade läkaren falsk krupp och en rosslig lillsessa fick Betapred (kortison) och vi fick vänta en bra stund för att se om det verkade. Tyckte inte det gjorde någon skillnad först men det kom så småningom. Då sprang hon omkring som en tok inne på mottagningen. "Hon är nog lite speedad" konstaterade de. Det kan man väl lugnt säga. Skönt att hon fick hjälp iaf. Vi fick också Bricanyl utskrivet samt Desentol. Jag hade inte en tanke på att ta med mig den medicin vi har hemma, hade inte märkt någonting. Ska inte göra om det dock, hädanefter ska diverse hostmediciner och annat ALLTID åka med när vi lämnar huset för övernattningsturer. Lillsessan och storsessan har en tendens att få elak hosta som låter som lungorna är på väg ut när de är förkylda, deras pappa också. Jag och prinsen har inte alls samma tendenser.

Denna gången var krupp-anfallet inledningen till en rejäl förkylning som hela familjen drabbats av. I måndags var jag hemma med alla tre - lillsessan och storsessan hostade som tokar - prinsen var egentligen inte dålig men det var smidigare att ha honom hemma också. I tisdags var det makens lediga tisdag(han är f-ledig varannan tisdag) men då hade han själv börjat bli dålig. Det var en hängig syn jag mötte när jag kom hem i tisdags kväll. Då var iaf alla barnen feberfria så i onsdags fick de gå till dagis igen och maken stannade hemma i sängen, vilket jag skrivit om tidigare.

Nu är jag också snorig som en tok och har ont i halsen. Hoppas det vänder i morgon för jag vill inte behöva ställa in våffelfikan tillsammans med fam P på lördag. Det är en mindre evighet sedan vi träffade dem sist.

Kram och god natt! Detta inlägg kanske får lite konstig tidsättning men i vilket fall så är kl nu 22:33 och jag ska börja förbereda inför morgondagen. Jag är ledig på fredagar, en ynnest att få en extra egen dag tillsammans med barnen, men jeesus så intensiva de dagarna kan vara.

Glömde

GRATTIS till min lilla lillebror som fyller 27 år idag(en kvart kvar att fira...)!!! Hua, jag är 8 år äldre, inte lika kul...

Ha en fortsatt bra födelsedag. Vi tänker på dig mest hela tiden!

Kram och God natt!

Glasögon

Vid storsessans fyraårskontroll på BVC gjordes en notering om att synen inte verkade helt ok. De ville dock avvakta ett år eftersom synen fortfarande utvecklas så mycket. Vi har under året som gått reagerat över att hon alltid sätter sig så otroligt nära TV:n. Ville inte gå in i för mycket diskussion med henne eftersom vi misstänkt att hon inte ser ordentligt.

När vi strax innan jul var på femårskontroll konstaterade de att synen inte var bättre och hon fick en remiss till ögonmottagningen på Sjukhuset. För ett par veckor sedan var hon där och de konstaterade att hon är både närsynt och har ett brytningsfel, precis som sin pappa.

Först ville hon inte alls ha glasögon men om det fanns lila eller rosa och kanske med glitter skulle det kanske gå bra... För en dryg vecka sedan var hon och pappan hos optikern för att titta på olika bågar. Pappan, som är färgblind, ville inte ha valet på sitt samvete så de lånade hem fem olika bågar. Det var fyra olika rosa bågar och ett par blåa. Hallå, varför kom de blå med hem??? De var aldrig aktuella... Ett par av bågarna hade Hello Kitty på bågen, gissa vilka hon valde?? Det var avgjort redan innan hon kom hem. Ett jättebra val tycker jag också, de är väldigt fina.

I fredags hämtade vi ut dem och under helgen var det en kamp att få henne att använda dem. När jag ser hur tjocka glasen är(framför allt det ena) inser jag ju att stackarn har sett riktigt dåligt. Hennes ögon måste ha kompenserat otroligt för att hon ska kunna se. Därför hade hon väldigt svårt att se med dem på först. Hon satte ned dem på nästippen och såg ut som en liten tant. Nu har det dock vänt och idag var första dagen på dagis(de har varit sjuka innan, återkommer till det en annan dag) och det gick jättebra.

Jag hoppas att utbrotten kanske blir LITE färre nu. Den dåliga synen måste ha gjort henne både trött givit huvudvärk.

Jag ska INTE klaga igen...

Nu när jag läst igenom alla inlägg på denna blogg känner jag mig otroligt fånig som klagar över att jag är trött ibland, att det är intensivt eller att jag inte räcker till. Vilken kvinna! Dessutom är det en otroligt viktig påminnelse om att vara rädda om varandra, varje dag!

Kram

Bloggtips

Jag har upptäckt en ny blogg. Det är Heja Abbe. En pappa som skriver om livet i en alldeles vanlig men ändå så ovanlig familj. Abbe är en helt unik liten kämpe och hans pappa är en otroligt bra skribent.

Detta inlägget kan bara beskrivas med ett ord: KÄRLEK.

Jag har läst igenom väldigt många av inläggen, det är svårt att slita sig.

Heja Abbe och heja Abbes familj!