tisdag 10 november 2009

s

torsdag 18 juni 2009

Inte en somlig dag...

Somliga dagar
"Somliga dagar går allt så lätt.
Solen skiner och allt blir rätt
Spelar man kula vinner man bums.
Rasten är rolig och maten är mums.

Andra dagar går allt på sne.
Försöka med något är ingen idé.
Man glömmer och tappar, blir sist och sämst.
Man ramlar på gården och slår sig hemskt.

Nu hoppas jag på en somlig dag!"
av: Britt G. Hallqvist

Idag är det INTE en somlig dag hos mig... men i morgon kanske?

onsdag 17 juni 2009

Möhippa och barnledigt

Den barnlediga helgen började med att jag åkte iväg, själv, tidigt i lördags morse. Det var möhippa för härliga J i Gbg. Hennes uppladdning för dagen var bästa tänkbara, en utekväll med jobbet, 3,5h sömn och vakna lite lagom bakis... :-)

Hon blev hämtad TIDIGT av en motorcykelsnubbe som inte tog av sig hjälmen förrän han lämnade av henne. Hon fick packa en väska och sätta sig bakom denna främling som vägrade avslöja om han kände J eller inte:-) Det blev en regnig tur i Gbg och även någon sträcka där föraren drog på ordentligt, tror att J höll i honom rätt hårt...

Vi andra samlades hemma hos en av tjejernas föräldrar(gick inte ha champagnefrukost ute som det var tänkt) och inväntade den blivande bruden. Vi sprang ut för att möta henne och när killen tog av sig hjälmen tappade vi nästan hakan allihop. Han var ruskigt snygg!!! Det visade sig att han var både motorcykellärare OCH modell... Bra början.

Väl inne igen blev det jordgubbar och champagne och J fick texten till Shanaia (hur sjutton stavas det?) Twains låt "Man, I feel like a woman" i handen. Det var bara att börja öva, trots att hon avskyr Twain... Något överförfriskad skulle hon nämligen som nästa punkt spela in en skiva med just den låten. J är perfektionist när det gäller att sätta sånger så det blev ett par omtagningar i studion. Men till slut satt den, naturligtvis HUR BRA SOM HELST!

Efter detta lämnade jag möhippegänget och blev upplockad av min älskade make. Hade varit roligt att stanna kvar på möhippan men det kändes än viktigare att få egentid tillsammans med M. Vi fick ett underbart drygt dygn tillsammans. Åt lunch på stan, beställde ÄNTLIGEN en ny förlovnings-/vigselring till M (han tappade bort sin för dryga två år sedan...), gick i lite affärer mm. På kvällen hade vi beställt bord på en palestinsk restaurang nära Järntorget, vi åt 10 små rätter, supersmarrigt och lite annorlunda mot vad vi brukar göra hemma... Vi sov länge, åt långfrukost tillsammans, pratade mycket och bara njöt! Innan vi for hemåt tog vi en promenad "i våra gamla kvarter" i Munkebäck och satte oss i dåvarande favoritparken och njöt av en liten improviserad picknick.

Det var underbart att träffa barnen igen, nyttigt att vara ifrån varandra lite ibland! De hade varit på äventyrsbad, ätit på MacDonalds, bakat chokladbollar och LEKT massor. Tårarna sprutade när A, L och moster J for iväg. Det är HELT UNDERBART att våra barn får ha så fina människor runt omkring sig som älskar dem och ger dem så mycket av sig själva!!! Ni ska veta att vi föräldrar uppskattar er och det ni gör för oss och våra barn!

Väl hemma började maken klippa häcken. Vi har lånat svågerns bensindrivna häcksax och klipper ner den rätt rejält. Det kommer bli jättebra men jösses så mycket avfall det blir att ta hand om. Vet inte hur många säckar vi fyllt hittills men det är många... och vi är inte färdiga än. Jag och barnen (eller iaf jag) gick efter och fyllde säckar med löv och nedklippta grenar. Trots att tomten inte är så stor är det väldigt mycket häck att klippa. Igår var maken hemma med barnen och då var han flitig som ett bi och lyckades han faktiskt klippa otroligt mycket, bara framsidan mot grannen kvar nu. Den måste vi försöka ta i morgon kväll (han är inte hemma ikväll) innan vi åker till Småland för att fira midsommar, för F behöver häcksaxen.

Denna veckan är kvällarna fullt uppbokade. I måndags jobbade maken sent och då går hela min kväll åt för att försöka få i barnen mat, röja upp barnens rum innan läggdags, duscha den/dem som ska duschas, fixa välling, läsa sagor, sjunga och få barnen att somna, röja i köket och ta sig an någon av tvägghögarna. I måndags var det dessutom sista avsnittet NÅGONSIN av cityakuten och det ville jag absolut inte missa. Skulle prata med V också om grillbuffén vi har på vår lott till midsommarafton och förbereda kläder till barnen och mig, sätta igång en tvättmaskin mm. Det var den kvällen det...

I går handlade jag maten till midsommar, var inte hemma förrän tjugo i tio, lagom mör...

Ikväll ska maken iväg och spela kort med kompisar, ett nöje han inte hinner ägna sig åt så ofta längre, av någon anledning:-). Jag och barnen ska börja packa och få ner lite mer löv och grenar i säckar och köra den vanliga kvällsrutinen. I morgon arbetar jag hemma, fast lite kortare dag(6h), M arbetar full dag. Därefter ska, som sagt, häcken klippas färdigt, allt ska packas färdigt och lastas in i bilen, barnen ska göras färdiga för natten innan vi sätter dem i bilen och sedan far vi, härligt.

Midsommarafton tillbringas hos ÅoB tillsammans med hela tjejgänget och deras familjer. Ska bli SÅ underbart kul att träffa alla (förutom D tyvärr, han har jouren). Vi sover hemma hos mamma o pappa och stannar kvar där resten av helgen gissar jag. Kusin R är hemma med sin M också, får väl se om det kan bli våfflor på mamma o pappas altan:-)

Allt för nu! Kram till er alla.

tisdag 16 juni 2009

Tiden går

Jaha, då har veckorna utan inlägg sprungit iväg igen... Här flyter dagarna ihop av en ständig ström med göromål och tiden framför datorn utanför arbetstiden är minimal.

Mycket har hunnits med sedan jag skrev sist men allt det kan jag inte dra här. Koncentrerar det till senaste veckan i stället. I fredags var det "avslutning" på fotbollsträningen för storsessan och mig. Jag har blivit ledare för tjejerna... som om det inte var fullt upp innan:-) De var alldeles för få ledare för att det skulle fungera med så många tjejer på stora ytor utomhus. Jag har lite svårt i det läget att bara förlita mig på att "andra" ska fixa det. All sådan här verksamhet bygger på att vuxna ställer upp och får det att flyta, om jag vill att det ska finnas fungerande verksamhet för våra barn får jag dra mitt strå till stacken också. Ska inte säga att det är någon börda heller, inte ännu iaf, det är superkul att se tjejerna kämpa och utvecklas.

Hur som, säsongsavslutningen kunde bjudit på bättre väder, regnet ÖSTE ner hela fredagen. Nästan alla lag hade ställt in träningen men eftersom det var vår sista gång innan semesterperioden (drar igång igen i augusti) körde vi ändå. Vi hade lite tur iaf, det regnade lite under timmen men det öste inte ner. Flera av tjejerna har vanliga gympaskor när de tränar(det är mest lek än så länge) och de stackarna halkade ideligen. Härligt ändå att se vilken kämparanda flera av dem har, upp igen och fortsätt med en gång.

När jag och storsessan kom hem hade syster yster och hennes sambo anlänt. I julklapp fick jag och maken (av syster, lilla lillebror och kusin med respektiven) en helg med barnvakt då vi får bo i kusin A och hennes Ls lägenhet i Gbg, nu var det dags att avnjuta den julklappen. Tyvärr kunde inte lillebror M och hans N vara med, de är i Thailand och njuter av betydligt mycket bättre väder än vi har här:-) Det andra tyvärr var att R blev sjuk och fick åka hem i lördags, de andra tre redde dock ut det hela mer än GALANT.

Nä, nu blev det så mycket på en gång. Skriver mer om helgen i nästa inlägg.

fredag 29 maj 2009

Hör ni?

Tyst, hör ni?

Nä, just det. Det är TYST i det Lindbladska hemmet!!!

Barnen är hos mormor o morfar och det är helt otroligt vad tyst det blir. Skönt för en stund men nu börjar vi allt sakna våra underverk! I morgon bitti startar vi tidigt och åker till Småland vi också.

Kram och God Natt.

Skoltjejen

Helt ofattbart, men storsessan börjar i skolan till hösten. Hon kommer gå på skolan som ligger 2 minuters promenad från huset, helt perfekt. Där har de åldersintegrerade klasser med 6-åringar, som här kallas småettor, ettor och tvåor tillsammans. Det där med åldersintegrerad verksamhet är väl både på gott och ont. En del tvåor är ju enormt stora jämfört med vår lilla storsessa. Vi får hoppas det blir bra iaf.

Vi är inte helt nöjda med hur de har satt ihop klasserna med tanke på vad vi skrev i önskemål och var övriga tjejer i hennes klass bor, men nu är det som det är och vi måste försöka göra det bästa av detta. Personalen känns suveränt bra det lilla vi har träffat dem och vi har fått positiva omdömen om klassen, vilket känns mycket skönt.

Första besöket i klassen var för dryga två veckor sedan. Vår storsessa, som i stort sett aldrig varit blyg och försynt hittills i sitt liv, sprang hela vägen till skolan samtidigt som hon sjöng – ”Jag vill springa, jag vill springa” – i olika tonlägen. Fråga mig inte vad det var för sång, hon hittar på hela tiden. När vi kommer fram till skolan möter hon den enda tjejen som är med från dagisgruppen. Hennes mamma fäller kommentaren ”åh, lite sådär spänt är det här också” och drar efter andan för att förstärka intrycket av hur nervös lilla I är.

Gissa vad som hände? Jodå, storsessan var blygast av alla. Backade bak för att försöka sitta i mitt knä, hade fingrarna i munnen (så gör hon alltid när hon är lite osäker) och vågade inte ens säga sitt namn… Det lossnade litegrann efter en stund när de fick måla men det var försiktigt som bara den.

Under första besöket fick alla småettor två eller tre faddrar, storsessan fick en kille och en tjej. De gick igenom dagens datum, temperatur och namnsdagsbarn. Sedan fick vi föräldrar gå till ett annat rum och barnen fick måla stora målningar som kommer sitta på väggen till hösten, jättefina. Kommer säkert bli jättebra. Fröknarna verkar som sagt superhärliga. Lite tråkigt dock att det inte finns ett enda barn, i blivande ettan och tvåan, som gått på samma dagis som storsessan.

Nu i veckan var det dags för ett nytt kort besök. Samma visa igen, storsessan är otroligt ivrig innan hon ska gå men blir som förbytt när hon kommer dit. Denna gången fick pappa följa med. Med sig hade alla varsin glasburk som de målade och satte tyg på locket, i den ska de samla max 3 sommarminnen. Storsessan går in för denna hemläxa med stor frenesi. Hon försökte ta med sig burken till mormor och morfar i onsdags kväll (ja, vi har barnfritt för tillfället) men vi kom fram till att sommarlovet får börja först…

Nästa vecka ska de på utflykt med nya klassen. Då kommer varken jag eller maken vara med. Spännande, fast jag tror det kommer gå mycket bättre när vi inte är i närheten.

Hon har blivit så stor så plötsligt känner jag. Hon älskar att cykla och numera kan vi ge oss ut på relativt långa cykelturer tillsammans. Läsa kan hon inte ännu men det är spännande med bokstäver och hon skriver när vi säger hur orden stavas. Märker också att hon räknar i mycket hon gör, hur många tuggor det är kvar att äta t ex.

Humör har hon så det räcker till och blir över. Argumentera börjar hon också bli riktigt bra på. Jeezez så arg man kan bli på henne ibland, ja hon på oss också eller lillebror, gnistorna flyger. Sedan svänger hon på två sekunder och blir världens underbaraste, kramigaste goa lilla tjej. Det är inte lätt att hänga med. Har läst och hört att 6-årsåldern är första försmaken av tonåren… kan bli svettigt det här om 10-11 år då vi har 3 tonåringar...

Vad händer om man...

Avloppet från handfatet i badrummet uppe har varit lite trögt en längre tid. Har hällt i avloppsrensning ett par ggr men det har bara hjälpt en kort period, sedan är det lika trögt igen. Häromdagen bestämde jag mig för att nu är det dags, jag ska rensa avloppet ordentligt och skruva isär det.

Utrustad med plasthandskar och hink, förberedd på att detta kommer vara aningens äckligt och lukta rätt illa skred jag till verket. Var som sagt förberedd på att det skulle vara igensatt av diverse hår-rester och rätt slemmigt.

Slemmigt var det, mycket hår var det också. Men ärligt talat! Hur gick det till när 3 örontops och – 1 målarpensel(förvisso av barnstorlek) åkte ner???


Får man gissa att någon av de tre små nyfikna, undersökande, fingerfärdiga minderåriga i hushållet haft ett finger med i det hela…

3 år

Sedan jag uppdaterade ordentligt sist har prinsen och lillsessan hunnit fylla 3 år och det har firats i flera omgångar. Till slut tyckte storsessan att ”nu räcker det med paket för dem, de har faktiskt fått fler paket än jag fick när jag fyllde år”. Nu vet jag, med bestämdhet, att hon blev rejält firad när hon fyllde år också, men det glöms fort.

Vill härmed tacka ALLA som uppmärksammat våra små! Tack för alla underbara presenter de fått, tack för att ni kommer ihåg dem, men FRAMFÖRALLT – TACK för att ni finns i deras och våra liv,

De pratar massor om vem de fått de olika sakerna av, de har järnkoll ska ni veta. Båda två är nu helt införstådda med att när man fyller år sjunger man Ja må ni leva, får paket, blåser ballonger samt äter tårta och godis. Numera fyller vi år flera ggr om dagen och får osynliga paket hela tiden. Helt underbart att se hur de går in för leken.

Det går inte att kort förklara hur de senaste 3 åren har varit men här följer en radda ord som dyker upp när jag tänker på dem(inspirerad av Linda).

Underbart, omtumlande, händelserikt, blöjbyten, klädbyten, skrik, bärande, tjat, tjafs, gnäll, skratt, tårar av ilska, tårar av förtvivlan, tårar av glädje, kramar, pussar, obeskrivlig ljudnivå, stress, stress, stress, intensivt, ljuvligt, syskonbråk, syskonkärlek, sömnbrist, matkaos, oro, glädje, lycka, lycka, lycka.

Att få vara med på resan från då














7 dagar gamla, prinsen till vänster
till nu



Prinsen och lillsessan fyller 3 år, har inte frågat personen i bakgrunden därav rutan i mitten.
Har hittills varit en helt underbar resa. Visst känner både jag och maken oss totalt slutkörda många ggr, visst är det mycket tjat, tjat, skrikande och bråk vissa dagar. Emellanåt är man så trött på sin egen röst och man vill bara säga upp sig för en stund iaf. Men de positiva stunderna uppväger med råge de tunga bitarna.

Jag vill inte vara utan en endaste sekund av livet med våra tre underverk (fast en liten paus då och då tackar jag inte nej till)!

tisdag 19 maj 2009

Ser ni vad jag ser?

Tänk att våra små fyllt 3 år, känns nästan overkligt! Vart tog tiden vägen?

Kommer nog aldrig glömma den 14 december 2005. Det var då vi hade tid inbokad för ultraljud av, trodde vi då, vårt andra barn. I början av graviditeten hade jag funderat mycket på hur vi skulle klara av ett barn till men ändå ha tid för storsessan och hennes behov. Redan tidigt funderade jag på hur vi skulle göra med vagnen, att storsessan skulle byta rum till det större så bebisen sov i rummet intill oss osv.

Innan UL hade jag tänkt många tankar på om allt inte skulle stå rätt till, antagligen för att försöka förbereda mig på något sätt. Men INTE EN ENDA GÅNG hade jag tänkt tanken att det kunde vara mer än ett barn där inne, det fanns inte i min värld. Då var jag ändå i v17, men tyckte inte jag var större än då jag väntade storsessan.

Hade fått uppmaningen att ha en välfylld blåsa och var i behov av toalett redan då vi gick in i undersökningsrummet. Jag lägger mig på britsen med bar mage, barnmorskan lägger på kletig gele på magen och börjar föra staven fram och tillbaka över magen. Hon är tyst en LÅNG stund - sedan säger hon - "Ser ni vad jag ser?". Jag tittar på skärmen snett ovanför mig och ser en nästan rund ring till vänster ett rakt streck och en nästan likadan ring till höger. "Är det två?" frågar jag, nästan lite oroligt, maken har inte riktigt greppat vad han ser. "Ja det är det, visst är det härligt" säger hon.

Visst var det härligt, men just då och där, ville jag bara resa mig upp och gå. Fick en otrolig känsla av overklighet, om jag går härifrån är det inte sant... dumt, men så var det. Var dock lite för kletig för det. Hon höll på att mäta och räkna och köra med den där staven i en timme. Gissa om blåsan höll på att spricka?! Jag sa i stort sett ingenting på hela tiden. Var rädd att jag skulle börja gråta. Tankarna snurrade, det var ett enda virrvarr. När hon äntligen var färdig skulle vi komplettera med diverse uppgifter. Jag fick be min älskade M att sköta det. Kände att jag bara måste ut ur det där rummet, måste kissa, måste andas. I efterhand fick jag veta att barnmorskan som gjorde UL hade sagt till min ordinarie barnmorska att ringa mig ganska omgående, "hon blev nog lite chockad...".

När vi gick ner i trapporna för att gå till bilen var jag tvungen att stanna på vägen. Tårarna rann. "Är du ledsen?" frågade M. Jag kunde inte förklara varför då och kan det väl egentligen inte nu heller. Tror jag var i chock, kände bara att, hur ska vi klara detta, hur ska vi räcka till för storsessan, hur ska vi göra med rummen, hur ska jag klara en tvillinggraviditet, hur gör vi med vagn, bil osv. Tror M tyckte det var skrämmande också - men mest häftigt. "Det kommer ordna sig" sa han, "Tänk så häftigt ändå".

Väl hemma fick M gå och hämta storsessan hos kompisarna som passade henne, jag klarade inte det heller. Ringde mamma(naturligtvis) och grät. Vet ni vad min underbara mamma sa då?! "Jag kommer, jag visste väl att alla mina sparade semesterdagar skulle komma till användning. Detta kommer ordna sig. Vi hjälper er". Ytterligare kommentarer är överflödiga.

Ringde pappa och grät. Han berättade stolt för systeryster som ringde och sa "GRATTIS!", "Men, gråter du? Varför det". Ja, varför det, kan man undra så här med facit i hand. Just då var jag rädd, liten, chockad och allt kändes övermäktigt.

Det där chocktillståndet höll i sig flera dagar men så småningom släppte det. Då kunde jag också kännna att det var häftigt, även om jag fortfarande undrade hur vi skulle klara det. Jag hade en väldigt bra graviditet på det stora hela. Blev sjukskriven på halvtid ett par veckor och på heltid från 1 mars. Tror den sjukskrivningen gjorde väldigt gott. Slapp stressen att ta mig till och från dagis och jobb och fick chansen att komma ner i varv innan de tittade ut.

Eftersom lillsessan låg längst ner och hade bestämt sig för att det är bäst att sitta ordentligt på rumpan blev det planerat snitt. Var inne två ggr under veckorna precis innan snittet för rejäla sammandragningar men inget hade hänt. Om det inte hade varit för snittet hade jag säkert gått över tiden till slut...

Snittet gjordes i v38+1, sista veckan innan var lite tung. Det blev varmt, gick upp 3,5 kg(tror jag gick upp 18-20 kg totalt) när jag samlade på mig vätska, fick pollenallergi och kände mig allmänt mastodontig.
5 dagar kvar!

Kl 8:22 den 8 maj 2006 plockades lillsessan ut och en minut senare kom prinsen. Lillsessan hade haft lite dåligt flöde sista tiden och låg precis på gränsen för att räknas som undernärd, hon vägde 2400 g och var 44 cm lång. Prinsen var inte stor han heller men det kändes så, 2895 g och 48 cm lång.















2 dagar gamla, vem som är vem kan ni nog lista ut:-)

Sedan påbörjades resan som 3-barnsförälder. En intensiv resa, en UNDERBAR resa! Nu har de som sagt fyllt 3 år, mer om lillsessan och prinsen som 3-åringar kommer i ett eget inlägg.

onsdag 6 maj 2009

Storsessan funderar

Storsessan: mamma, varför trodde så många på allt Jesus sa?


mamma: Ja du, det var en bra fråga. Han var nog väldigt duktig på att berätta och så kunde han bevisa att det han sa var sant.


S: ...(funderar) "Jaa..., och Gud skapade allt. Han skapade dig"


Sedan vände hon sig om och sov.


Ibland undrar man vad som rör sig i huvudet på våra underbara barn???

Drömmar

Efter dansuppvisningen for vi till ICA för att handla lite nödvändigheter samt köpa något fikabröd då vi hade lovat det då storsessan dansat så bra och de små faktiskt höll sig rätt lugna under föreställningen(prinsen kommenterade varje bakgrund på filmduken med "vi haj den hemma tvn"). Väl i affären blev det väldigt heta diskussioner om vilket fikabröd vi skulle köpa men till slut blev det mazariner och två jättemuffins som delades i bitar för alla skulle få smaka. När vi väl hade ätit hemma och skulle fika kom ju nästa diskussion om de delade bitarna, tänk att vi aldrig bara kan ha en måltid utan intermezzon...


Hur som så satte nog dessa muffins spår hos storsessan för när maken tog upp henne för att kissa innan vi gick och la oss sa hon. "Jag drömde så konstigt. Det var ett kors med muffins, som jag ville äta, och så sprutade de vatten på mig"


??

tisdag 5 maj 2009

Krabbor och prinsessor

I söndags hade storsessan (och en väldig massa andra barn) dansuppvisning. Temat var Disneydags. Storsessans grupp dansade Sebastian ur ariel och alla var utklädda till krabbor. De var bara SÅ söta i sina likadana klänningar och leggings, men det bästa av allt var deras huvubonader. Det var en slags stor hängande mösshatt(vet inte hur jag ska förklara). Storsessan var dock inte helt nöjd med outfiten, "jag ville vara snövit" (en annan grupp hade den).

Det är inte lätt när man är prinsessa och dessutom antagligen skulle kunna ställa upp i 10 000-kronorsfrågan med ämnet Disneyprinsessor...

Dolda kameran

Varför kör det alltid ihop sig? Varför händer alltid allting samtidigt? Titt som tätt hamnar jag (eller maken) i situationer där man tittar sig omkring och undrar var dolda kameran är.

Ska man skratta eller gråta?

Här följer två exempel, kan dra hur många som helst – men då tröttnar ni ju.

Fortfarande kallt ute vilket innebär en genomsvett mamma innan alla fått på sig kläder och kommit ut. Hinner inte mer än ut själv förrän prinsen kommer – ”måste basa mamma” (lägg till ett j mellan a och s). In med honom, av med alla kläder igen och in på toaletten, sätter honom där. Telefonen ringer, ”håll i dig gubben så du inte trillar i, mamma ska bara svara”. Samtidigt som jag svarar hör jag dunsandet utanför dörren och ett illtjut, lillsessan har trillat nedför trappen(inget högt fall och ingen verklig fara, men det tycker ju hon). Är på väg mot dörren, fortfarande med luren vid örat, då ropar prinsen ”fädi mamma”, ”FÄÄÄDII MAMMA”. Ja, var ska jag börja???

Kommer hem sent från dagis, alla är trötta, maken ska jobba över. Går in och sätter igång med maten samtidigt som barnen stannar ute en stund till. Hör världens tjut igen. Lillsessan igen, nu har hon kört bobby car nerför trädäcket och skrapat i pannan. Hämtar henne, in och tvätta rent och ta fram en isklamp. Då gapar storsessan från toaletten, hon har inte hunnit riktigt i tid till toaletten och ska byta trosor och leggings. Problemet är bara att hon försöker dra av trosor, leggings och sockar i ett svep – ståendes. Sedan blir hon jättearg när det inte går. Jag: ”sätt dig ner och ta av dig och hämta sedan nya kläder, jag måste sätta mig med lillsessan som slått i huvudet”. Går ut och sätter mig med lillsessan och försöker kyla bulan, i takt med prinsen som kör något gapandes tävlingsrace fram och tillbaka på altanen. Hinner knappt sätta mig innan nästa ILLTJUT kommer från storsessan. Hon kommer ut, helt förtvivlad med glasögonen i handen – de har numera bara en båge… Gaaah, varför blir det alltid så här?

Kan tillägga att storsessan fick gå utan glasögon till dagis efterföljande dag, men det gick bra och de blev snabbt lagade. Lillsessans fall gick bra, blev en liten bula och ett skrapsår men ingen fara.
Mat fick de också – så småningom.

blurr - om allt och inget

Jaha, så gick veckorna igen. Måste ändra min taktik tror jag. Här kommer nog bli mindre långa uppdateringar och mer korta ögonblicksklipp från Lindblads femma framöver.

Lovade att skriva om påsken men det är ju så längesedan nu. Vi hade iaf huset fullt av härliga vänner på påskafton och var hos barnens farföräldrar på annandag påsk. Skulle haft gäster på påskdagen också men eftersom lilla A var sjuk så sköt vi på det till helgen efter.

Vi har även hunnit ha fixardag på dagis, dansavslutning, fotbollsträningen har dragit igång, systeryster och kusin A med respektive har varit på besök och mamma har varit hos oss en gång till, storsessan har haft dansuppvisning och lekt massor med grannkillar på olika håll, fixat och donat i trädgården, försökt hålla hemmet flytande, träna lite grann och en massa annat…

Känslan av otillräcklighet är ständigt närvarande, både på jobbet och hemma. Är ju som alla vet lite dålig på att gå och lägga mig också och då blir det svårare att vara fokuserad på jobbet, ha tålamod med familjen mm. Ska försöka ta krafttag i det där nu.

Sitter faktiskt på jobbet nu – men jag har slutat jobba. VILL så gärna uppdatera den här bloggen lite mer frekvent – måste bara hitta formerna.

Barnen tar nya steg i utvecklingen hela tiden. Storsessan har varit riktigt seg med att bli av med blöjan på natten (vi har försökt men det har inte funkat). Men nu, peppar peppar, har hon sovit utan blöja en hel vecka och det verkar faktiskt gå riktigt bra. Det kommer säkert bakslag men vi håller tummarna för att det funkar denna gången. Hon vill så otroligt gärna kunna sova med trosor. Prinsen sover också utan blöja sedan ett par veckor tillbaka, olyckor händer men på det stora hela går det bra. Med tanke på att han fortfarande sörplar i sig en hel flaska välling innan läggdags känns det helt otroligt. SKÖNT. Lillsessan är inte mogen att vara utan blöja ännu, varken på dagen eller natten. Vi försöker dock med jämna mellanrum och snart ska det väl förhoppningsvis fungera för henne också.

Storsessan funderar hur mycket som helst. Kommer nog komma ett par inlägg om det här snart. Prinsen och lillsessan pratar bättre och bättre hela tiden, helt underbart sköna är de. Det är mycket syskonbråk men även många stunder då de leker helt super tillsammans. Lillsessan och prinsen ÄLSKAR när de får leka mamma, pappa, barn med storasyster – önskar ni kunde höra dem – de lever sig in TOTALT i leken och den roll de för tillfället har fått.

Nu är det snart dags för födelsedag * 2 igen. På fredag fyller våra små sötnosar 3 år! Tre dagar senare fyller deras far några fler år J. Till helgen blir det kalas med släkten – ”alla kommer” som prinsen säger. Fast det är inte riktigt sant, morbror A och hans K kommer inte eftersom K fyller år på lördag och ska firas i Växjö, vi kommer sakna er.

I morgon ska jag springa vårruset. Det är inte mer än 4,6 km så det ska nog gå. Har dock inte tränat ALLS de senaste 2-3 veckorna vilket inte känns super – det kommer bara så mycket annat emellan hela tiden. Det får bli någon form av ”lunking” för min del, fast tävlingsmänniskan där inne någonstans har lite svårt för att ta det lugnt… om ni ser någon svartklädd ligga i en hög i slottsskogen i morgon vid halv åtta-snåret är det nog jag.

Nästa vecka är det dags för storsessans första besök i sin kommande skolklass. Helt otroligt att vår lilla tjej ska börja skolan, hur gick det till? Kommer skriva mer om klassindelning(kräver ett helt eget inlägg) och hur det går så småningom.

Ja, det här blev ett blurrigt inlägg om allt och inget. Nu ska jag ge mig av inåt stan och försöka hitta någon kul present till världens bästa 3-åringar.

Kram från mig

onsdag 15 april 2009

Still going strong

Det har inte hänt något särskilt och jag har inte lagt ned bloggandet, även om man skulle kunna tro det. Det har dock varit väldigt mycket runt omkring mig under de senaste veckorna. Att jag och maken dessutom har lite olika syn på nödvändigheten med bloggande gör inte saken bättre… Fast jag vet allt att fastän han gnäller på mitt bloggande ibland så läser han ändå inläggen och rätt vad det är står han bakom mig och läser på samma bloggar som jag…

Sedan jag skrev sist har vi hunnit fira undertecknad som fyllt 35 i flera omgångar. Först kom mamma och hade med sig ett stort lass med nybakade bullar(två sorter), grahamsfrallor och köttbullar – Sorry alla andra, men jag har världens bästa mamma, för mig iaf! Hon var hemma och städade som en tok på måndagen(dagen innan jag fyllde år) och fixade mat tills jag kom hem från jobbet. Då kom också en kusin med sin son och vi firade oss båda(hon fyller 3 dgr före mig).

Min födelsedag var händelserik. Blev uppvaktad med fin sång och fina presenter på morgonkvisten. Jag var ledig och jag och mamma tog med oss 3 små busar till Skopunkten. Den butiken är alltid en pärs och det var tur att det var min kära mor som var med och inte maken, han hade tappat tålamodet efter fem minuter. Lillsessan och prinsen ägnade sig åt att springa runt i hela butiken, slicka på TVn x antal ggr, klättra på stora stegar x antal ggr, riva ner skor, prova diverse skor mm, PUH. Vi kom dock därifrån med 10 par skor till slut, NICE. På em kom den bästa av vänner, kära M med sin son. Helt underbart! Jag är SÅ glad att hon har flyttat till Gbg, synd bara att vi inte lyckas träffas oftare trots det. Mamma hade bakat morotskaka. Fick även en mängd telefonsamtal, sms, mail och facebook-hälsningar – HÄRLIGT. Tack ALLA!

Helgen som följde var det fullt hus kan man säga. Hela min storfamilj (endast lillasysters sambo saknades) var här från fredag kväll till söndag lunch. Det betyder att vi var 12 personer som sov i huset i två nätter. Finns det hjärterum finns det stjärterum… På lördagen var det fotboll och dans för storsessan, shopping för syskonen med respektive, lagning av garderobsdörr, uppsättning av lampor, och snickrande på veranda för maken, morfar och prinsen (lillsessan var mer intresserad av annat trädgårdsarbete) och mamma stod i köket och fixade hela dagen i stort sett (hon hade dessutom fixat med maten även på hemmaplan…). Själv for jag mest runt som en
yr höna, körde storsessan till dans, dukade, försökte serva lite här och lite där… Runt 16-tiden anslöt mina morbröder och mostrar samt två kusiner, varav en med sambo. Vi blev 16 vuxna och 3 barn på middag. Det blev en helt underbar em/kväll med lång promenad(storsessan cyklade hela vägen, våran stora duktiga tjej), mycket skratt, härliga samtal och enormt mycket lek och bus för barnen och fina presenter. Tänk så underbart att dessa härliga människor ville fira mig! Tack ALLA för att ni tog er tid att komma hit och fira mig, ni är världens finaste. Visst blir det intensivt men jag njuter SÅ av att få ha människor jag älskar och känner mig fullständigt trygg med runt omkring mig!

Mina bröder och sambos åkte på söndag fm och då for jag och syster yster till Kungsmässan för fyra timmars shopping. Helt underbart att få ha syrran för sig själv så länge. Att jag dessutom har en syster med mycket god smak som är otroligt säker i sina omdömen gjorde inte stunden sämre. Shoppade mer än jag gjort på länge (ny handväska(fick pengar till det av syskonen), två par jeans, jeansleggings, klänning som förhoppningsvis kan bäras på båda bröllopen i sommar, bolero mm – gissa om jag mådde bra efter detta. Fast oj, vad hungriga vi blev, nästan svimfärdiga. Väl hemma hade prinsen, morfar och maken (som för övrigt hade nackspärr hela helgen, tur att broders sambo är utbildad massör och kunde avhjälpa en del) byggt färdigt hela verandan med sittbänkar, lucka och hela konkarongen. Mormor hade stekt pannbiffar, kokt potatis med brunsås och smörslungade morötter. Superlativen räcker helt enkelt inte till.

Som sagt, en mycket intensiv helg men ändå helt UNDERBAR. Är så otroligt tacksam för min fina storfamilj, alla härliga släktingar och vänner som värnar om mig och får mig att må bra.

Efter några intensiva jobbdagar var det dags för påskfirande men om den helgen skriver jag i nästa inlägg. Nu ska jag SOVA, sent igen. Hopplösa jag.

Kan ha blivit mycket tokigt i detta inlägg för jag har inte läst igenom och det är skrivet i omgångar.

Kram och god natt till er alla!

onsdag 25 mars 2009

Tiden

Ja, vart tar den vägen? Tiden alltså. Jag förstår då inte vart den tar vägen men den är iaf aldrig tillräcklig.

Nu har det gått så långt sedan vår barnfria helg att det känns urgammalt att skriva om den. Hur som så hade vi det underbart bra och barnen ännu bättre hos mormor o morfar och moster (för hon var där mycket). Vi hann med en hel del, shopping i Ullared, flera möbelbutiker(till slut inköp av två lampor), bio (Australia, jättebra), en sväng till Kungsmässan, titta på utemöbler, fick färdigt småttingarnas garderob och flyttade runt alla deras kläder, röjde en hel del här hemma mm. Vi hann även prata en hel del om hur vi ska inreda i olika rum här hemma, något som är hopplöst att göra annars. Det är sällan vi hinner prata meningar till punkt med varandra annars.

Helgen som gick tillbringade jag tillsammans med världens bästa tjejer. Jag och M åkte upp i fredags kväll. I lördags gästade vi Ulricehamn där det blev god lunch på bryggan. Därefter hade vi hyrt ett ställe med bastu med utsikt över sjön och bubblande badtunna ute under tak, hur härligt som helst. På kvällen blev det mycket god mat hemma hos V. Som tur var tog vi en drink före maten för efter all den goda maten med gott vin därtill var vi alla för trötta. Dessutom drack vi mousserande vin eftersom sötisarna fixat present och bubbel till mig och Å som snart fyller år, så oväntat och så roligt!. Jag och M for hemåt vid lunchtid i söndags - trötta och supernöjda. Det blev en helg med massa prat, skratt, fniss, tårar, mer skratt och mycket livskvalitet. Dessa helger är LYX för mig och jag mår bara SÅ bra av att få träffa mina flix.

Maken och barnen hade haft en stressig lördag men i övrigt härlig helg. Det är nyttigt att sakna varandra ibland. Den känslan jag får i hjärtat när jag ser hur glada barnen blir när jag kommer hem igen är helt obetalbar!

Nej, nu måste jag gå och lägga mig. Skriver mer snart. Kram och god natt.

onsdag 18 mars 2009

Användbart ord

Igår gick storsessan ut färdig för att gå till dagis. Hon vände in lika snabbt igen.

Usch, mamma det ÖSblåser ute.

Ösblåser var ordet.

Nedräkning

Inlägg om helgen som gick kommer. Vill bara säga att nu är det nedräkning...

Från fredag kväll till söndag fm är det mys med världens bästa tjejer som gäller. Åh vad jag längtar! Det blir "spa light", god mat, vin, drinkar, sång, prat, fniss, gapskratt, kramar och mycket annat som gör att jag bara mår gott!

Vi har hängt ihop sedan gymnasiet (vilket börjar bli en längre evighet nu) men Å har jag känt sen vi var 10 och M sen jag var 12, V, E och C lärde vi känna under gymnasieåren. Vi har upplevt så otroligt mycket tillsammans både härligt, roligt och nattsvart. Vi kan varandras familjer, vi kan varandras bakgrund. Man behöver inte förklara så mycket, de förstår ändå. Vi har valt olika vägar i livet och arbetar med skilda saker och bor spridda från Jönköping till Malmö - men jobb och geografi är rätt oviktiga när vi träffas.

Sa jag att det är världens bästa tjejer??

onsdag 11 mars 2009

säker smak

strax innan sju i lördags morse började prinsen tjata på mig om att gå upp. Försökte få honom att ligga kvar och mysa en stund till (var aningens trött).

prinsen: gå dagis ida?

jag: nej, det är lördag idag då går du inte till dagis.

prinsen: göjga, äta gois mamma (lördag, äta godis mamma)

jag: ja, du kan få lite godis senare idag

prinsen: ha såna däj bila o tabettask mamma (beställning på Ahlgrens bilar och zoo tablettask)

jag: ja, men kan vi börja med välling? (kl var 07:05)

Händige prinsen

I går skrek prinsen hysteriskt i dryga halvtimmen för att han inte fick ta med sig pappas verktygslåda in från garaget. Den lille mannen blir så OTROLIGT arg när han blir arg. För det mesta har han glimten i ögat och charmar alla i sin omgivning men ibland byter han skepnad.

Idag har han packat två hammare, såg, hovtång, skruvar, muttrar mm, och försäkrat sig om att snickarbyxorna är packade. Det måste med när han ska hjälpa morfar att spika lister (eller nåt).

Händigheten har nog hoppat över en generation både på min och makens sida...

För er som inte vet har barnen en farfar som kan laga det mesta, mest bilar men han brukar fixa det mesta. Barnens morfar är snickare och handy man himself. (Jag och maken har tummarna mitt i handen)

Som tillägg kan jag säga att när jag och sonen hängde tvätt strax efter kl sju i lördags morse var det bara jag som hängde upp nåt. När jag tittar ner på prinsen har han radat upp fyra lösa skruvar på golvet och tvättkorgsställningen ligger isärplockad runt honom. "skuvat säj den mamma". Ja, jag ser det - och med bara händerna - trodde inte ens han skulle kunna rubba dem, än mindre komma på tanken...

typ...

Moster frågade storsessan om någon var kär i henne.

storsessan: Ja, typ K. Han pussar och kramar mig hela tiden. Men jag gillar inte det"

Moster: Är du inte kär i honom då?

storsessan (med armarna i sidan) utbrister: Men, HALLÅ. Han är typ fyra och jag är typ fem!!!...

Fattar väl vem som helst att det inte funkar, typ.

Barnfritt

I morgon em kör hela familjen till Ullared där min mamma och syster möter upp. De tar med sig barnen till Småland och jag o min älskade make gör Gekås osäkert i ett par timmar. Barnen stannar hos mormor o morfar till på söndag då de kör dem hit eller så hämtar vi dem.

2,5 dag utan barn i huset! 3 nätter utan barn i sängen. SÅÅÅ skönt men ÅHHH vad vi kommer längta efter dem.

Inga stordåd för mig och maken, lite för mycket att komma ikapp med här hemma. Men på fredag kväll hoppas jag på middag o bio i stan. På lördag blir det nog en rundtur till möbelbutiker och lampaffärer. Ska njuta av att äta god middag med min älskade man utan att behöva tjata en enda gång.

Jag har sagt det förut men det kan inte sägas för många gånger. Mina päron är bara BÄST, iaf för mig! Gissar att världens bästa moster kommer tillbringa rätt mycket tid med sina syskonbarn i helgen också, helt ovärderligt. Hoppas ni vet det?!

söndag 8 mars 2009

arv från pappa

Lite orolig att prinsen ska ha ärvt sin fars idrottsintre... Idag somnade han i morfars famn i första set, trots en VÄLDIGT HÖG ljudnivå och en mormor bredvid som tjoar och lever så storsessan håller för öronen...

Vad hände

Hängde tvätt häromdagen, barnen försvann upp en liten stund före mig men när jag kom upp undrade jag om det varit tio barn där i en timme utan vuxen övervakning... Mötte storsessan i prinsessklänning dansandes till Linda Bengtzing, prinsen i pippi-klänning, stolar i hallen, koja i hallen/vardagsrummet med hur mycket saker som helst framme.

Möter lillsessan som har hittat tuschpennor. I brist på papper har hon målat sig grön och röd i hela ansiktet, i öronen och en bit upp i håret. Då kommer prinsen fram "osså sminka mig". NEJ!!!!!!

Undrar bara lite. Vad hände???

uppdatering

Skrev inte så mycket förra veckan. Hade inte tid när jag skulle klara min utmaning. Kan väl säga att det gick... sådär, men jag var iaf i säng strax efter 23 varje kväll. Fortsätter utmaningen för mig själv. Inser ju att jag måste sova fler timmar per natt än jag snittar på nu, det håller inte. Nåja, idag blir det strax efter 23 igen, försöker hänga med hjälpligt i Beck-filmen och den slutar väl inte än på ett tag.

Förkylningen blev långsamt bättre och rösten återvände förra veckan. I torsdags kände jag mig nästan ok igen men avstod ändå innebandn, gissa om jag blev uppgiven när jag vaknade med ont i halsen och täppt näsa i fredags... ska det aldrig ta slut?

Alla tre barnen har näsor som rinner konstant men är ändå ganska pigga.

Fredag hemma, försökte röja, tvätta och börja förbereda för lördagen. Provade min Buzzador-vara, Findus-Kyckling röd curry. Jag tyckte den var ok, men den fick inget vidare betyg av barnen. Fetaostlaxen till middag var mer poppis.

I lördags fick storsessan hoppa över fotbollen, snuva och en intensiv helg för övrigt gjorde att det kändes bättre så. Vi packade och stod i. Sedan var det dans, kalas hos kompis A i Askim(hela familjen var där), hem och lämna av maken och fortsätta vidare till Småland.

Syster yster slöt upp och vi försökte titta lite på Andra chansen, fast småttingarna hade inte somnat innan och höll rejäl låda... De två tillsammans kan verkligen hitta på hur mycket bus som helst... Så småningom la sig dock lugnet.

Idag har det varit träff med barndomskamraterna, helt underbart kul. Vi var fyra tjejer med barn som träffades idag. Tyvärr drabbades U och hennes familj av magsjuka så de saknades. H hade inte med sig sina pojkar heller men vi blev ändå 4 vuxna och 7 barn... Intensivt och härligt. Lika många oavslutade samtal som vanligt, det är alltid något som gör att man blir avbruten.

Efter träffen åkte vi till Gislaved och tittade på syster yster när GVK mötte Ängelholm. Tyvärr blev det förlust men jag tyckte ändå att GVK spelade bra. Tillbaka till mor o far för middag och obligatoriskt bad i stora badkaret. Barnen ÄLSKAR att bada hos mormor o morfar som har badkar. Kom iväg hemåt ganska sent, barnen lär vara trötta i morgon men det får vi ta.

Nu är jag TRÖTT och nöjd efter en härlig helg!

Kram

måndag 2 mars 2009

Snabbis

Får skriva ett snabbt inlägg nu. Jag ska ju vara i säng innan kl 23 och ska hänga upp en tvätt innan dess också...

När jag skriver något konstigt får ni ta det med en nypa salt. Jag läser i stort sett aldrig igenom det jag skrivit innan jag publicerar och ibland blir det lite knasigt. Nu läste jag igenom inlägget där jag skrev om att jobba hemma. Har fått in ett syftningsfel där. Det jag inte trivs med i någon större utsträckning är att jobba hemma, behöver det sociala med arbetskamraterna.

Helgen var bra och flög iväg som vanligt. Dock kan man väl säga att 3 dagar på raken hemma i den här familjen inte gjorde gott för rösten och/eller förkylningen. Har börjat hosta också och näsan täpper igen frampå kvällen. Ruskigt trött på detta nu!

Hur som, fredagen var en bra dag. Storsessans bästa dagiskompis var här för första gången, två timmar. Verkar ha gått bra. Storsessan överlycklig. I lördags var det fotbollsträning, dans och kalas på schemat. På dansen fick vi föräldrar titta på om vi ville(brukar vi inte få). De är ju hur söta som helst, de rosa prinsessorna. Fast storsessan har lite svårt med koncentrationen några längre stunder, hon svävar iväg lite ibland. Tror inte hon är riktigt tillfreds med glasögonen i alla lägen heller, hon tittar över dem rätt vad det är, som en gammal gumma.

Direkt efter dansen for vi till kusinerna, kusin L fyllde 3 år och hennes mamma har fyllt 25 och hade gemensamt öppet hus. Trevligt. Storsessan och L drog iväg och lekte själva hela tiden. Prinsen och lillsessan som ju faktiskt bara är två månader yngre ses som småbarn och får INTE vara med så ofta... L är väldigt verbal och betydligt större än våra små, det är lätt att glömma att de nästan är lika gamla.

Hem igen, mat, läggning och mys med storsessan framför melodifestivalen. Hennes favoriter denna gången var de två som gick till Globen, bra trendkänsla kanske.

Söndagen var det allmän röjning och fortsatt renovering av garderoben som gällde. Maken kom en bit på väg, måste bli klart för målning innan lördag morgon så vi får ligga i. Vet inte riktigt vad vi gjorde men timmarna flög iväg som vanligt.

Pratade med lillebror A runt sju-tiden. Då hade han åkt skidor i 9h och 52 minuter... Jag är superstolt över honom, han har genomfört ett helt Vasalopp, häftigt. Nästa år ska det gå snabbare sa han, han hade gjort ett misstag och flyttat "fästpunkten" och hade urdåligt glid (glid förstår jag men resten är jag rätt kass på).

I morgon ska jag jobba hemma igen. Väntar på en leverans av frysta enportionsrätter. Jag är Buzzador, alltid lite kul att prova nya saker.

Ganska ointressant inlägg men så får det bli ikväll, måste skynda mig nu. Kram och God Natt alla.

torsdag 26 februari 2009

Utmanad

Blev utmanad av syster yster att gå och lägga mig senast kl 23 varje dag nästa vecka, inklusive fredag. Har antagit utmaningen men tänkte tjuvstarta redan idag, så nu är det bäst jag skyndar mig...

I morgon är det min hemmadag. Förhoppningsvis öser inte regnet ned precis hela dagen, vi behöver komma ut lite. På eftermiddagen kommer förhoppningsvis en kompis till storsessan. Fast hon visste inte riktigt om hon vågade, hon är rätt blyg, vi får väl se.

För övrigt är förkylningen fortfarande kvar. Inte så snuvig men ont i halsen och nu har jag nästan tappat rösten också. Detta är andra förkylningen på ett halvår som sätter sig på stämbanden. Ni som känner mig förstår ju hur dåligt det passar en pratkvarn som mig... pest. Trött på att inte må bra, trött på att inte kunna träna.

Storsessan döpte förresten om maten i går kväll. Jag hade gjort Korv Stroganoff men hon blev helt förtvivlad och utbrast "Mamma! Jag gillar inte katastroganoff!"

När jag kom hem idag stod lillsessan i duschen och sjöng "axlar, knä, tå" med en enorm inlevelse, hur gulligt som helst!

Läggdags, kram och God Natt

onsdag 25 februari 2009

händerna skakar

När jag tipsade om Marcus Birros blogg glömde jag att länka till krönikan han skrivit i expressen om lyckan över att bli far efter den resa han och hans sambo haft dit med två förlorade barn. Mäktigt!

Utbrott och vänner

Att jobba hemma en dag emellanåt kan vara ganska skönt. Vi sitter i kontorslandskap på jobbet och det blir rätt stojigt mellan varven vilket gör det svårt att koncentrera sig. Fast jag är inte typen som trivs med det i någon större utsträckning. Är nog för social för det och jag tycker det är enklare att ställa frågor till någon jag ser än någon i andra änden av en trådlös lina eller telefon... Idag var dessutom uppkopplingen seg som kola och någon server hade lagt av en stund, aningens frustrerande.

Däremot kände jag en ENORM längtan efter en ensam dag hemma då jag inte behöver jobba. Tänk att få städa utan att någon river ut lika fort, eller behöva tänka på tid utomhus, mat, sovtider mm mitt i alltihop. Missförstå mig inte, jag älskar min familj mer än allt annat men några timmars lugn och ro känner jag längtan efter. Efter en dag börjar jag sakna dem igen, var så säker. Nåja, det blir nog tid för det också.

Vi har fått ett nytt problem här hemma. Prinsen får såna utbrott när han blir arg och det är svårt att veta hur man ska hantera dem. Idag blev han arg på mig för att jag tog ifrån honom en vattenflaska som han olovandes sprungit iväg med och fyllt med varmt vatten. Det är helt ok att han blir arg men det tar sig helt orimliga proportioner, han kastar bestick, försöker bita mig, slåss (med och utan tillhyggen), smäller i dörrarna (ja mamma, jag vet att jag också gjorde det...men jag tror att jag var lite äldre), nyps och skriker så det känns som om hela huvudet ska sprängas(på mig alltså). När man står med maten på spisen och har två väldigt trötta och hungriga tjejer är det svårt att bara släppa allt och hantera situationen så som man kanske borde. Gissar att jag skulle dra maten åt sidan, stänga av spisen, lägga undan kniven jag håller på att skära med och gå undan med honom och hålla honom hårt tills han lugnar sig, men då måste man ju tänka innan man agerar och det är jag inte alltid så bra på när ljudnivån och stressen är hög. Det är lätt till att bara bli hysteriskt arg själv också och gapa till på honom - vilket jag förstår är helt fel - men när han bits blir jag skogstokig... Eller hur ska man göra? Ni erfarna föräldrar som läser detta, hur ska vi göra? Han hade ett nytt utbrott senare när han inte fick borsta tänderna själv före pappa...

Nog om det.

Har pratat en lång stund med en mycket god vän ikväll. Mmmm, bra för humöret. Tänk att ett telefonsamtal kan få en att må så bra! Tack V!!!

Nu ska jag förbereda för morgondagen. Ytterkläder ska läggas fram, mina kläder måste fram och diskmaskinen ska startas. Sedan väntar sängen, nu är jag TRÖTT.

Kram och god natt!

tisdag 24 februari 2009

blurr

Jaha, söndagen var rätt slö här hemma. Jag fick sova LÄNGE, helt underbart skönt. Blev SÅ besviken när jag kom upp och det var ca 5 plusgrader. Det var slaskigt ute. Kunde det inte få vara kallt ett par dagar till nu när det äntligen kom rejält med snö??? Skit, faktiskt, tycker jag!

Maken och barnen kom iaf ut och byggde två snögubbar med morot, halsduk och annat livsnödvändigt. En kompis till storsessan kom hit efter lunch, superkul. Vi fick med alla barnen till lekplatsen en stund också, solen stack fram och det var härligt väder, förutom slasket då.

Var iväg och köpte nya blommor till köksfönstren, för de gamla gick definitivt inte att rädda. Gardinen blev aldrig färdig, höll på att röja med allt möjligt annat. På något underligt sätt rusade den dagen iväg den också...

Måndagarna flyger alltid iväg. Maken jobbar sent och det är rätt tufft att vara själv här vid middag och läggdags. Målet var att alla skulle vara i säng kl 20 men det gick inte riktigt. Ville se på familjen Annorlunda. Vet inte om ni har sett det men jag måste säga att jag har svårt att känna med de två största familjerna. Den familjen som önskade ett tredje barn och fick trillingar däremot känner jag med, även om jag inte håller med dem i allt. Men att ha 10 barn och skylla på att man inte tål preventivmedel och inte alltid hinner få på en kondom, nja... Jag förstår det INTE. Att man dessutom kan känna längtan efter att bli gravid igen även om man har tvillingar kan jag förstå och att det då blir tvillingar IGEN, ja ok. MEN att det blir ett tvillingpar TILL efter mindre än två år... nej. 10 och 8 barn är för många att hantera själv på en gång. Själv blir jag ju smått skogstokig av 3 ibland.

En annan sak som förundrade mig i måndags var familjen med trillingarna som vid två års ålder inte får äta själva för att det kladdar för mycket?! Hur ska de annars lära sig och få ett vettigt förhållande till mat? För vår del blev det tidigt en nödvändighet att låta lillsessan och prinsen äta själva för att familjen skulle kunna sitta tillsammans vid matbordet någon gång. Att det sedan ser ut som om en bomb briserat i köket efteråt får man lära sig leva med, här har vi alltid en separat golvtrasa igång...

Idag har maken haft sin lediga dag (varannan tisdag) och jag gick till jobbet innan barnen vaknade och kom hem efter att de somnat. Det är INTE roligt. Nu ska jag snart stänga ner här och gå och snusa dom i halsgropen lite, sovande barn är något alldeles speciellt.

I morgon jobbar jag hemma, har både lämning och hämtning och vill slippa restiden. Hade inga möten inbokade så det ska nog funka bra. Fast jobbdatorn är lite liten... Vi har beställt en skärm idag för att jag ska slippa titta på den här pygmen men den kommer väl först om någon vecka.

Är fortfarande förkyld och har ont i halsen men det är så tråkigt så det skriver jag inte mer om. Vill träna igen.

Kram och god natt

söndag 22 februari 2009

Dubbla betydelser

Prinsen är så söt när vi läser Totte bakar. När Totte vispar ägg och socker vispar han ända till han blir trött i armen står det. Varje gång jag har läst det säger prinsen "Ingen säng hon". Han har lite svårt för han/hon på rätt ställe, men han har ju rätt i att man borde ha en säng om man är trött. Att det sedan bara var armen han var trött i spelar mindre roll.

Stress, melodifestival och förkylt

Vilken dag vi har haft. Maken gick upp vid sju för att åka iväg till jobbet (verksamhetsplanering). Då hade vi alla tre barnen i sängen och alla vaknade naturligtvis, varför sova när det är lördag? Fast det var väl bra att jag kom upp för vi hade ett hektiskt schema.

Det var bara det att jag sov extremt dåligt. Har dunderont i halsen, kan inte svälja, ont i huvudet och snorar. Fick be maken komma med Ipren för att kunna komma upp ur sängen.

Nåväl, kom upp, fixade välling, hängde tvätt (skulle få storsessans gymnastikdräkt torr till kl 13), bäddade sängar, kissade barn i omgångar, klädde barn, satte upp hår, tömde diskmaskin, åt frukost, röjde undan, borstade tänder, tjatade massor, fick på ytterkläder och satt fast tre barn i krångliga bilstolar (storsessans går iofs ganska fort) och kom slutligen iväg (lite sena) till fotbollsträningen mellan 10-11.

Lillsessan och prinsen hade minst lika roligt som storsessan. De sprang omkring som tokar, klättrade i ribbstolar, kastade och sparkade fotboll mm. Innan vi kom iväg hem skulle prinsen springa på toaletten igen, det var bara det att han tog vägen in till duschen. Sprang efter honom och när jag väl fått in honom på toaletten hade lillsessan dragit ner byxor och blöja och stapplade iväg åt motsatt håll... pust. Nåväl, innan vi tre var klara hade storsessan fått på sig alla ytterkläder och väntade tåligt på oss.

Tror vi var hemma här strax efter halv tolv. Då var det bara att sätta fart och fixa lunch. Det fick bli snabbvarianten idag, makaroner med stuvningen vid sidan om och falukorv, paprika och morotsstavar. Sprang väl ut o in på toaletten 3 ggr under tiden också och avvärjde ett par bråk mellan storsessan och prinsen. Kände mig superstressad för kl 13 skulle vi vara på dansen, helst skulle prinsen och lillsessan hinna sova lite också men så blev det inte. Tjatade en del på storsessan för hon skulle hjälpa till och duka. Det gjorde hon också men på något sätt flög ett glas fullt med vatten ned på golvet och gick i kras... INTE vad jag behövde kl 12 idag.

Fick blåsa gymnastikdräkten lite också och tjata massor på storsessan. Tyvärr blev jag arg på henne också, tappade humöret. Hon kan bara inte förstå det här med att vi måste fokusera på att komma iväg nu utan gjorde annat precis hela tiden och tjatade om lördagsgodis. Kändes som om huvudet skulle spricka av stress, tjat om godis, syskonbråk, tjat om att ta på kläder mm. Mår så dåligt efteråt när jag blir sådär arg, det gör ont i magen. Vi pratade om det i bilen och jag tror det var helt ok, men det KÄNNS inte bra. Vill ju klara vara den där mamman med en ängels tålamod, god planering, bäst pedagogik osv.

Fastän vi var hemma så kort stund hann de där tre gullungarna ändå röja ut leksaker över hela övervåningen. Det går fort när mamma behöver koncentrera sig på annat.

Nåväl, vi blev lite sena till dansen också. Fick ta lillsessan o prinsen i paraplysulkyn. Den är svårkörd i vanliga fall och i snö blev det inte direkt lättare... den är dessutom otroligt opålitlig, hjulen svänger ut åt sidan och jag kör in i saker mest hela tiden. Jag och småttingarna gick in till Kungsmässan för att köpa mer kalsonger till prinsen. Min tanke var att då kanske de kunde sova lite i vagnen i stället men näpp. Det tänkte de inte alls... Prinsen somnade till slut till lite precis när vi hämtat storsessan och sov nog en kvart medans jag packade in de andra två i bilen. Vi körde en extra lång runda hem så lillsessan fick nog cirkus en kvart hon också, de var lite trötta nu ikväll.

Väl hemma igen hann vi komma in och få av alla kläder och ladda kaffebryggaren innan maken kom hem. Sedan har dagin fortskridit i lite lugnare tempo. Tyvärr kom vi inte ut på eftermiddagen för det har varit halv snöstorm här under eftermiddagen/kvällen. Hoppas på bättre väder i morgon.

Maken och prinsen har fortsatt jobbet med garderoben, jag har äntligen påbörjat den nya köksgardinen (en färdigsydd kappa så man kan undra varför det tar tid...), måste bara klippa av den lite och fålla, sen så. Kanske får ni se en bild, om jag hinner iväg och köpa nya blommor för de gamla är stendöda... Dessutom har vi lagat Gudfaderns pasta (lite egen variant men riktigt gott om jag får säga det själv, fast jag är ingen jättefan av lövbiff), en barnporslinsmugg flög i golvet i massa bitar, prinsen låste in sig på toaletten (något han har börjat med för "ja vill va ifed" som han säger) och rullade ut allt papper på rullen, papper som sedemera prinsen och lillsessan fick ordnat stopp i toaletten med, röjt lite överallt, hängt mer tvätt, haft lördagsmys med storsessan framför mestodisvalen (hennes uttryck).

Hennes favorit var den första låten(tror mest det berodde på klänningen) och Molly Sanden.

Dessutom skrämde lillsessan halvt livet ur mig och maken här för en stund sedan. Vi hörde världens duns, hon trillade ur sängen. Maken flög upp för trappen (trots ett väldigt ont knä som han fick när han gjorde en vurpa här utanför på morgonen) och var inne i rummet innan hon hann börja skrika. Men det kom sen... så hon skrek. Man blir SÅ RÄDD när något sådant händer. Hon somnade om nästan direkt när jag la ner henne, tror inte hon slog sig så farligt. Ska dock gå in och titta till henne en extragång nu när jag går upp.

Kram och god natt.

Äntligen snö

Äntligen har vi fått lite snö, i skrivande stund snöar det faktiskt ännu mer. Blir spännande i morgon. I går var jag och barnen i pulkabacken i två omgångar, superkul. Att gräset lös igenom tog vi ingen hänsyn till. Prinsen lärde sig snabbt att komma iväg själv i pulkan, ingen idé att sitta och vänta på att mamma hinner upp och skickar iväg mig. Storsessan åkte helst ihop med mamma men själv gick också bra. Lillsessan ville inte åka, hon skulle bara ha hjälp upp för backen där hon skickade iväg pulkorna utan någon i...

Maken blev ivägskickad för att köpa en ny dubbelpulka, hoppas det funkar bra utan bråk i morgon.

Lillsessan ville som sagt inte åka pulka men när hon fick syn på en hund som gick förbi på gångvägen nedanför backen slängde hon sig ut och åkte baklänges ner för backen utan pulka och sprang efter... den underbara ungen, superfegis i vissa lägen och totalt orädd i andra, precis som tvillingbrorsan fast tvärtom. Han kan ibland vara blyg för nya människor och miljöer men totalt orädd för att klättra, springa och göra andra våghalsiga saker.

onsdag 18 februari 2009

Prenumerera

Ni vet väl att ni kan prenumerera på mina inlägg. Då slipper ni gå in i onödan utan får ett mail med information om att bloggen har uppdaterats. Hur ofta du vill ha mail kan du välja själv.

Om du scrollar ner på sidan finns det en rubrik som heter Prenumerera på. Under den trycker ni på Inlägg. Sedan hoppas jag att det ger sig självt.

Kram och God Natt

Vem där?

Hej alla



Alltså, jag har ju inte supermånga läsare men en del iaf. Vet bara inte vilka ni är. Det är mest syrran och Zara som kommenterar. Kan ni inte lägga en liten kommentar till detta inlägg så jag vet vilka som vet om bloggen. Då kan jag ju sprida infon till fler som kanske är berörda...



Ni som inte vet hur man gör får här en liten instruktion. Ni som har egna bloggar förutsätter jag vet hur man gör:



1. Tryck på ordet kommentarer under inlägget
2. Skriv din kommentar i högerdelen av fönstret som öppnas (Lämna din kommentar).
3. Välj en identitet under kommentaren, lämpligtvis Namn/URL eller Anonym
4. Tryck på Publicera din kommentar

Klart

Vilken kille

Blir varm ända in i märgen när jag läser Marcus Birros blogg. Den mannen kan skriva han. Är inte detta kärlek, så säg.

Som ett löfte

Äventyr

Körigt

Fick ställa in gårdagens Medel/Styrka-pass. Det gick bara inte ihop sig för maken med storsessans gymnastik med lämning och hämtning(det tar tid att ta på och av 3 barn flera ggr om i denna kyla), pannkaks-stekning, bad av två små, röjning, förberedelse inför morgondagen, pyjamas, välling, tandborstning, sagor, sång och somna. Det går väldigt mycket smidigare när man är två vuxna...

Kompenserade det inställda träningspasset med fruktsallad och GRÄDDE:-)

Ska faktiskt gå och träna på lunchen både onsdag och torsdag (förhoppningsvis) så det blir väl ok ändå.

I stället satt vi och letade stuga på Öland till sommaren. Lutar åt att det blir det en vecka tillsammans med barnens mormor o morfar och kanske moster och/eller morbror med respektive, eller inte. Vi får se hur det blir. Om vi bara hittar en stuga med tillräckligt med bäddar som är ledig och inte ruinerar oss fullständigt. Vi är inte där än.

Blåmärkesprickar

I går satt lillsessan på pottan och tittade fundersamt på sina knän.

-"Pickaj dä mamma" (=Prickar där mamma).

-"Nä, det är blåmärken gumman.

- "Ja, pickaj dä"

Jaja, vi får väl kalla det blåmärkesprickar hädanefter för antalet är i stort sett detsamma som vid utslags-anfall av något slag.

Söndag (några dagar i efterskott)

I söndags hade vi en härlig men intensiv dag. Började med att maken spelade innebandy och direkt när han kom hem åkte jag iväg på ett Skivstångspass på Friskis(kompensation för det inställda passet i lördags).

När jag kom hem hade maken och barnen fortsatt att röja ur prinsens och lillsessans garderob vilket de också började med i lördags. Nu ska de kassa trähyllorna och backarna ut och ersättas av trådbackar i stället. Vi har gjort samma sak i övriga garderober och resultatet har blivit bra. Tyvärr tar ju allt sån tid och under tiden blir det VÄLDIGT rörigt. Just nu är det leksaker överallt i en enda röra där inne.

De hade även fixat en snabb lunch och därefter blev det fart på oss. Alla skulle göras i ordning och kläder packas. Vi blev "bara" en kvart sena... På agendan stod födelsedagskalas för svärfar med hela makens familj. Vi åkte till sjön där det gick att vara ute på isen och faktiskt, dra pulkor på de 2 cm med snö som låg. I Kungsbacka finns det inte en snöflinga så detta var himmelriket för barnen. Tyvärr var inte solen framme men det blev några härliga timmar ändå. Vi grillade korv och svärmor hade bakat gott bröd, gjort potatismos och fixat med ALLT. TACK! Barnen njöt otroligt av snö, is, pulkor, korv, varm choklad, kusiner, farmor o farfar och farbröder med respektive.

Efter två timmar ute började vi frysa lite väl mycket. Då åkte vi hem till farmor och farfar och åt farmors goda tårta. Barnen röjde runt som bara de kan. Makens yngsta bror, som inte har barn ännu iaf, frågade lite försiktigt om det alltid är sån ljudnivå hemma hos oss... För att inte behöva kämpa med att hålla trötta barn vakna stannade vi till läggdags - barnen fick mer mat, välling och pyjamasar på innan vi vände hemåt. Trötta och nöjda. TACK farmor och farfar för en toppendag!

Tyvärr ser vi baksidan av helgen hemma nu. Vi har inte hunnit hålla efter och städa. Släpper vi minsta lilla en vecka och framförallt en helg så blir det stökigt och enormt dammigt/smutsigt på direkten och tvätthögarna samlas i stora Ikea-påsar. Vi har faktiskt funderat både en och två ggr på städhjälp. Fast då måste vi få rutin på att plocka undan i stället och jag vet ju inte om vi blir nöjda. Så länge vi arbetar deltid båda två (maken 90% och jag 80%) är det inte aktuellt men om vi går upp i tjänst och känner att det är värt det ekonomiskt ska vi nog prova iaf.

Nog med gnäll. Det har varit en toppenhelg punkt! Kram från mig

söndag 15 februari 2009

lördag + lilla mestodisvalen

Igår (lördag) gick det i ett efter morgonincidenten (se föreg inlägg). Tvätt, röj i kök och maken körde igång med tömning av en bokhylla som skulle bort från vardagsrummet. Prinsen följde honom som ett plåster och var VÄLDIGT delaktig. Storsessan var på kalas, jag storhandlade i nästan två timmar, hämtade storsessan, kom hem med alla kassar och då väntade goda vännerna fam L från Askim här. De hade varit på shopping i Kungsbacka och kom in på en fika. Deras stora tjej och storsessan har väldigt roligt tillsammans. I går lekte dessutom deras lilla tjej och lillsessan riktigt bra tillsammans för första gången. Härligt att få umgås en stund. Prinsen var inte riktigt på humör bland alla tjejerna, men när han fick skruva i skruvar och muttrar i en plastbräda i mitt knä blev det något bättre.

När de åkt hem var det bara att laga till mat lite snabbt, vilket maken gjorde, medans jag försökte få in lite rena kläder och börja röja lite i kaoset. Äta och lägga de små.

Sedan var det lördagsmys med storsessan (mycket kvällsmys denna helgen för hennes del) framför melodifestivalen. I år har den bytt namn från festodivalen(det sa hon förra året) till lilla mestodisvalen(har försökt förklara att det inte är den lilla och nu börjar det svänga mot "bara" mestodisvalen...). Hon gjorde pekfinger upp, pekfinger ner eller pekfinger åt sidan för varje låt. I första omgången fick Amy hennes röst och i andra blev det Cookies n'Beans.

Hon fick gå upp och lägga sig efter andra omgången (eller vad man ska kalla det) men hade otroligt svårt att somna. Maken fick sitta på övervåningen länge, så mysigt hade vi det på Alla hjärtans kväll... nåja, vi fick en slutkörd liten pratstund så småningom men det satt hårt åt. Vet inte riktigt vad problemet är nu men det mesta är iaf läskigt. Hon vill inte vara själv någonstans. När inte vi kan följa med till något rum lockar hon småsyskonen för att de ska följa med. Hoppas det är någon "fas" som lugnar sig snart.

Idag har vi haft en underbar söndag men det får jag skriva om i morgon för nu MÅSTE jag verkligen SOVA. Kram och god natt.

Antiklimax

I går morse (lördag) var jag helt inställd på ett medel-pass på Friskis&Svettis. Jag var ombytt och färdig och skulle bara kissa innan jag bad barnen väcka maken så jag kunde åka (vi har varsin sovmorgon på helgen).

Det var bara det att lillsessan skulle kissa samtidigt som mig och då tog jag av henne blöjan som var genomblöt efter natten. Hon försvann ut och jag skulle bara bli färdig och tvätta mig. Kommer ut ca 3 minuter efter henne. KATASTROF. Hon hade fortsatt toalettbesöket på den tjocka vita mattan deras rum... Kan säga - hon hade INTE kissat och hon hade satt foten i det...!!! Det blev ingen träning, mer än av skrubbarmen.

GI-pizza och fredagsmys

Fredagen flöt på i samma rasande tempo som alla andra fredagar. Prinsen och storsessan rök ihop typ 100 ggr, känns otroligt tröttsamt att hålla på och sära på dem. Mellan bråken leker de super tillsammans men ljudnivån, tjatet och gnatet gör mig emellanåt helt knasig! Lillsessan och storsessan bråkar inte lika ofta men prinsen och lillsessan varvar kramar med slagsmål de också...

På em gjorde vi chokladbollar, smaskens. Dock något tålamodsprövande... alla måste få hälla i lika mycket, alla ska stå så de når lika bra. Storsessan och prinsen rullade fina bollar och la dem fint på tallriken med färdiga bollar. Lillsessan var inte fullt så bra på att rulla men när jag hade rullat försökte hon täcka dem med pärlsocker och kokos, fast de flesta åkte nog rätt in i munnen. Hon är en riktig gottegris, undrar vart hon har fått det ifrån?! :-)

Till middag blev det GI-pizza som uppskattades av mig och maken iaf. Våra barn nämner jag inte ens i sammanhanget för måltider och de tre är för tillfället ingen riktig rolig kombination. Jag och maken börjar känna att vi måste ta riktiga krafttag när det gäller mat och uppförande vid matbordet men vi vet inte riktigt hur ännu, det kommer kanske. Just nu är det iaf inte roligt att varken laga mat eller äta den.

På kvällen fick jag för en gångs skull ha fredagsmys med storsessan. Det blev popcorn, chips och ostbågar (lugn, hon äter inte så stora mängder) framför Let's Dance. Hon gick inte så mycket på dansutförandet utan körde helt och hållet sin bedömning på kläderna. Carl-Jans partners klädsel (någon catsuit) gick inte hem kan jag säga, det var ju varken kjol eller klänning...

Två flugor i en smäll

Storsessan hade det jättekul hos Alfred. De hade varit ute massor och hållt sams hela tiden. Hans lillebror hade varit gnällig sa storsessan men "jag var inte gnällig någonting mamma".

På kvällen var hon och pappsen hos tandläkaren för den lösa tanden. Det visade sig att två tänder var lösa. Kände mig aningens dum för jag har bara känt EN lös... Det var hur som ingen fara på taket, hon kommer tappa dem så småningom och de nya tänderna verkar följa med bra. Hon skulle blivit kallad på ordinarie kontroll i mars någon gång men nu gjorde de den biten också och allt såg så bra ut. Nu behöver hon inte gå dit på 1,5 år, om det inte blir några mer tandsmällar. Två flugor i en smäll...

onsdag 11 februari 2009

God kycklingpaj

Kyckling- och baconpajen blev förresten riktigt god. Tyckte jag och maken åtminstone, barnen var som vanligt lite mer svårflirtade men några tuggor gick ner iaf.

Vad som serveras i morgon vet jag inte riktigt, det är makens hämtningsdag och jag blir kvar lite längre på jobbet. Spelar förhoppningsvis innebandy på lunchen och då behöver jag ta igen lite tid på kvällen. Fast det blir inte så länge ändå i morgon för storsessan ska till tandläkaren så jag måste hem och ta med henne dit eller ta hand om de små.

Lillsessan har för övrigt värsta jättebulan i pannan och har ojat sig över "ont mi anna" hela kvällen. Hon gick ivägen för en gunga på dagis... klassiskt misstag. Fast när fröken berättade det för mig kommenterade prinsen direkt, "ingen faja" (=ingen fara). Detsamma hade både han och lillsessan brustit ut när de hade pratat om att de har en fågel- eller musfamilj under takpannorna på dagis, "ingen faja", tycker de ja...

Skit också, det blev platt fall i femte set, smärtsam förlust!

I morgon ska storsessan följa med Alfred(tror inte han läser här så det är nog ok...) hem och leka. Ska bli intressant att se hur det går, hon är iaf eld och lågor. De får gärna leka lite oftare för min del, Alfred är en supersötis och hans föräldrar är verkligen supertrevliga.

Har en massa filosofiska tankar om ditt och datt som är på väg till bloggen på något sätt. Fast inte idag, nu ska jag gå och prata med min make en stund och sedan ska jag SOVA.

Spännande

Sitter och följer syrrans match på hotline. Jeezez så spännande det har blivit nu, de låg under med 0-2 men har nu vunnit två tuffa set. Femte och avgörande, en riktig nagelbitare! Hoppas de VÅGAR bita i och vinna nu, det har de baskemej förtjänat tycker jag.

HEJA GVK!

Änglavakt

Igår fick jag veta att en barndomsvän (hela hans familj är vänner med min familj sedan urminnes tider ungefär) haft änglavakt igen. Ja, jag säger igen, för den killen och även hans bröder måste ha unika och underbara skyddsänglar som vakar över dem. De råkar ut för en hel del...

Nu var det J (en vän som jag för övrigt träffar alldeles för sällan för att jag ska tycka det är bra, vill träffa honom och hans härliga lilla familj betydligt oftare - det var ju bara det här med tid - både för oss och dem) som krockade med en ÄLG på 570 kg(det är ett halvt ton, helt otroligt). Älgen landade tydligen på taket och bilen gick av vägen. Ska inte göra detta för långt men hur som så satt J fast i bilen och fick sågas loss (vid medvetande hela tiden). Killen har som sagt änglarna på sin sida, han verkar ha klarat sig med en armskada(vet ej mer om det) och glassplitter över hela sig(fast inga stora sår).

Omskakande, tycker jag, vad ska inte J och hans familj känna då?!

Tack ängeln, för att du bredde ut dina vakande vingar!!!

natten from hell och blandat svammel

Idag gick jag hemifrång 6:10, var framme på jobbet 6:45... jag var först på plats. På det här stället är det ovanligt många morgontidiga och det brukar vara omöjligt att vara först, nu är det dock sportlov här och en hel del är lediga.

Nu tar jag en snabb jobbpaus för att skriva av mig lite. Vet inte riktigt hur jag ska ta mig igenom denna dagen. Det var en natt from hell - igen - fast maken hade det nog ännu värre än mig. Han var uppe i 45 minuter för att försöka få barnen(ja, till slut var alla vakna samtidigt) att somna om i sina egna sängar. Det gick sådär, kan man säga. När lillsessan låg emellan oss och körde runt som värsta propellern och storsessan låg på makens andra sida (hon är inne i någon fas tror jag, hon drömmer, allt är läskigt och hon vill inte vara själv någonstans just nu) och prinsen vaknar för typ tredje gången började jag få nog. Var inne och försökte få honom att somna om men han skulle absolut inte sova i sin säng. Det slutade med att jag bar in honom till vår säng, ställde mobilalarmet och gick och la mig i hans säng (som säkert är bekväm för en liten kropp men inte fullt så bekväm för mig...), tror kl visade på 3:30-4:00 någonting. Eftersom jag inte kom i säng förrän vid midnatt heller kan jag säga att jag INTE var pigg när alarmet gick igång. Nåja, nu när jag har fått skriva lite blir det nog bättre...

I går kom jag inte hem förrän runt kl 19. Då var det välling, tandborstning, nattning med sagor, sång och dricka. De små låg åtminstone i sängen när jag stack iväg på träning. Det var ett medel/styrka-pass på Friskis&Svettis. Jag var SÅÅÅ nära att avboka men det var bra att jag inte gjorde det. Skitjobbigt men ÅH vad jag behöver det. Vissa muskelgrupper i min kropp är verkligen eftersatta, att det kan vara så tungt med armhävningar...
Väl hemma ringde jag mamma och började förbereda maten till ikväll. Det blir en kyckling- och baconpaj. (Vi ska verkligen försöka ta oss i kragen för att få till det med veckomatsedel och planering igen. De senaste veckorna känns det som om vi handlat var och varannan dag eftersom vi inte har någon framförhållning. Variationen blir inte heller den bästa när man inte tänker till i förväg.)
Sedan skulle jag duscha, få fram kläder till idag, packa väskan mm. Satt även vid datorn en kvart och läste bloggar medans maten kallnade något. Ja, sedan var kl plötsligt nästan tolv...

lördag 7 februari 2009

Snart lördag

Jaha, en trebarnsmammas dagar går alldeles för fort...

Vet ni, prinsen vaknade till en gång vid 01 i natt men då fick jag honom att somna om i sin egen säng. Han var inte riktigt vaken, han stod upp i sängen, grät och blundade... får inte riktigt ihop det där?? Hur som, sedan hörde jag inte ett pip från honom förrän kl 07:17!!! Rekord!

Låg dock uppe och läste i "En plats i solen" av Liza Marklund alldeles för länge och hade en snurr med storsessan på toaletten runt 00:30 så jag var dödens trött iaf i morse.

Vädret idag kan beskrivas med GRÅTT. Vi kom dock ut en stund på eftermiddagen och barnen har en underbar förmåga att hitta ljuspunkter även gråa dagar. Jag lovar, de hittade varenda vattenpöl som fanns att finna på vägen till lekplatsen. När vi väl kom fram jublar storsessan "Hurra, det är översvämning i sandlådan", det var rejäla vattenpölar i den också. Gissa om jag hade blöta och geggiga barn med mig hem?! (Kom just på att alla de blöta geggiga kläderna ligger i duschen, måste spola av och hänga upp dem innan jag går och lägger mig).

För övrigt har dagen gått åt till att hjälpa barn på toaletten (varför måste alla tre sitta på toaletten (pottan duger inte då) SAMTIDIGT?) (prinsen är superduktig men han tycker fortfarande att man måste kissa typ var femte minut), byta lakan i sängarna, fixa mat, spela spel, sära på bråkande barn, vika tvätt, lägga in densamma, hänga upp blöt tvätt - hann förresten igenom halva veckans posthög också och två telefonsamtal med de bästa av vänner!

Nu ska jag bara fixa de där geggiga kläderna och starta en diskmaskin, sedan är det verkligen dags att sova. Maken har sovit länge nu, dumt att jag inte gick upp samtidigt... ville bara läsa lite bloggar först(ja, jag har blivit beroende) och sedan fastnade jag...

Om du orkat läsa hit, så tack och god natt alla. Kram från mig