Dammsugarprinsen

Prinsen har ett något udda intresse, städning i alla dess former. Allra bäst är dammsugaren. Sedan han var ca 6 mån har hans intresse för just dammsugaren varit helt fanatiskt. Nu räcker det inte längre att hålla i själva dammsugaren. Nej då, den riktiga dammsugaren ska det vara och kontakten sätter han själv i väggen sedan kör han igång. Han kan hålla på i timmar.

Det är liiite jobbigt att höra det ljudet efter en stund, men han tycks inte tröttna. Vi försöker gömma undan dammsugaren men får han en glimt av den gallskriker han länge om han inte får den. På julafton brydde han sig inte ett dugg om tomten, nej han skulle in i tvättstugan för där har mormor och morfar slangen till centraldammsugaren. På nyårsdagen försökte han komma åt faddrarnas dammsugare kl 06:45... inte så populärt om han hade lyckats.

Om han inte har tillgång till dammsugare kan det duga med en fibermopp eller sopborste en stund. Dammtrasor, blöta papper eller handdukar funkar också att torka med. Igår var han snorarg på mamma när vi skulle gå från dagis. Han hade hittat en jättestor sopborste i kapprummet...

Varför har han inte en leksaksdammsugare undrar ni säkert. Det har han, en som både suger, låter och sjunger. Den har dock inte hållt för hans städrundor och är inte alls lika rolig.

Inte nog med att han ska dammsuga. Ordentligt ska det göras. Han flyttar undan tunga mattor och släpar ut dem i hallen. Sedan måste ju mamma eller pappa ta fram dammsugaren för då blir det skräpigt.

Det är väl jättebra med en son som gillar att städa. Gissar dock att det kommer gå över långt innan vi har någon direkt nytta av det.

Rekord

Idag lämnade jag nästan småttingarna i tid, de andra satt vid bordet men hade inte hunnit börja äta frukost ännu. Det är rekord för att vara mig. Tyvärr blev jag lika sen till jobbet iaf för när jag hade lastat in de små i bilen hemma och skulle ställa in vagnen insåg jag att storsessans galonkläder låg kvar under vagnen... En dagisdag utan galonkläder kändes inte aktuellt, det var bara att ta omvägen förbi hennes dagis en gång till på väg till pendeltåget och lämna in kläderna.

Det var ändå en hyfsat bra morgon, bara hög puls inte skyhög, bara lite tjafs när ytterkläderna skulle på. Dessutom behövde jag bara byta blöjor av den mindre doftande sorten och det gör proceduren betydligt snabbare.

Fick vänta på nästa tåg i ca 10 min men med tanke på att jag läser "Flickan som lekte med elden" av Stieg Larsson kändes det också ok. Den är bara så bra!

Det enda som besvärar mig idag är träningsvärk... Var på skivstångspass igår för första gången sedan början på december (blev inget träningspass i söndags). Körde lätta vikter hela tiden men det gör ont iaf. Aj, aj, aj! Behöver kontinuitet (blev det rätt?) i träningspassen men hur får man till det?

Ensamma hemma

Är ledig på fredagar vilket är skönt men intensivt. Skönt att ha en morgon då jag inte behöver känna mig superstressad och tjata på barnen om att skynda sig. Dock är en fyraåring och två 20-månaders lite mer än tillräckligt ibland). De är helt underbara men det är ständigt en hög ljudnivå och inte en lugn stund.

Efter en intensiv fredag brukar det vara skönt med en helg då vi är två vuxna som kan hjälpas åt. Men icke sa nicke denna helg. Mannen åkte på verksamhetsplanering med jobbet kl 08 idag på morgonen och kommer hem i morgon vid lunchtid.

Förmiddagen tillbringades inomhus eftersom det regnade oavbrutet och blåste storm. Storsessan höll låda och de små hakade på. Hon packade väskor och kom ut ur sitt rum i prinsessklänning, solhatt och änglavingar. Hon skulle åka på semester till Ödland sa hon. Hon ringde sin mamma från semestern och berättade att hon inte kunde komma hem ännu, men sa: "Mamma, jag skickar ett sms till dig". Det är dagens it-barn det...

Kände att vi behövde komma hemifrån ett tag så jag och barnen for till kompisarna i Askim efter småttingarnas sovstund. Storsessan (kommer använda storsessan och lillsessan fortsättningsvis) fick leka med A ett par timmar. De höll sams nästan hela tiden idag vilket är en bedrift. Småttingarna bråkade om mammas knä men höll sig ändå relativt lugna och mamma fick lite efterlängtad vuxenkontakt, jag var nog den som behövde stunden mest...

Lagom till jag hade lyckats få på alla pyjamasar och ytterkläder och är redo att lasta ut dem i bilen gnäller prinsen och drar i blöjan... Kul att ta av alla kläder och byta illaluktande blöja. Nåväl när jag väl fått in dem i bilen somnade de alla tre på vägen hem så jag har haft en relativt lugn kväll. Ska gå och lägga mig nu för jag får väl prinsen hos mig ganska så snart gissar jag. Han verkar ha gjort det till en vana att ligga på tvärsen i vår säng med ansiktet bokstavligt talat på mitt. I morse hade jag väl ca 20 cm kvar att ligga på, om ens det...

Har passat på att boka ett pass på Friskis i morgon kväll för då är det min tur att få lite tid på tu man hand med mig själv.

Allt för denna gång. God natt!

Skrikte ingenting mamma

I går satt jag med dåligt samvete på jobbet. Att komma iväg med 3 små barn till 2 olika dagis i olika ändar av stan är ett rent... I går var jag till att börja med ute i lite bättre tid än vanligt men när man har en bil som ska skrapas ren på is både på in och ut-sidan försvann snabbt den pyttemarginal jag hade. När vägverket dessutom stängt av en del av den väg jag brukar köra till småttingarnas dagis innebar det att jag och ALLA andra kröp fram på den alternativa vägen. Hallå, kan ni bereda väg för en stressad tvillingmamma som varit igång i 2h och har puls på 180?! Nähä, inte det...

Springer in på dagis med lillprinsessan i famnen och prinsen släpande i handen. När jag tar av lillprinsessan inser jag att hon bara har en sko, den andra har troligtvis stannat kvar i vagnen när vi mellanlandade hemma för att sätta oss i bilen. Vagnen står naturligtvis hemma. Fick säga till personalen att ta på henne dubbla sockar och gummistövlar som hon inte klarar gå i. Kändes inte helt bra.

Nåja, mannen fick hämtat barnen på eftermiddagen utan större knot för en gångs skull. Jag pratade med storprinsessan i telefon på em och fick följande kommentar: "Jag skrikte ingenting mamma"
Ja, det var ju också en bedrift...

Åh nej, det är mitt barn

I går när jag skulle hämta på tvillingarnas dagis hör jag ljudet av ett barn ut i kapprummet. Åh nej, det är prinsen som låter förbannad. Han har förvisso ljudeffekter på allt han gör men nu låter han arg och förtvivlad på samma gång. Skyndar mig in för att hitta honom förtvivlat kämpande för att kunna dra med sig en filt på golvet. Problemet är bara att A och M lagt sig på filten och så stark är inte prinsen att han klarar rubba filten. När man inte kan förklara vad man vill får det bli skrikvarianten. Till slut får han hjälp att få bort dem och lyckan är total. Tänk så jobbigt livet kan bli när alla andra inte gör som jag vill hela tiden...

Vid samma hämtningstillfälle fick jag höra ett barns benämning på fröken Catarina - "Papparina". Huvudsaken är att man blir förstådd...

Jaha, då var det måndag igen. Vi har haft en bra helg med besök av goda vänner (2 vuxna och 2 barn) från lördag till söndag. Eftersom det skulle storma i lördags hade vi bestämt oss för att gå till simhallen. De små var lite avvaktande till att börja med men sedan var det hur kul som helst. Storprinsessan kämpade frenetiskt med sin egen variant av hundsim.

Vad som var mindre kul var att renovering pågår av omklädningsrummen så vi flickor var förpassade upp till ett litet omklädningsrum med 3 duschar och knappt svängutrymme vid skåpen. Dessutom hade vi turen att komma precis samtidigt som ett barnkalas...

Nåväl det var en otroligt trevlig helg! Det blev dock väldigt sent för min del eftersom jag "bara" skulle diska upp lite av berget i köket innan jag la mig. I säng 02:30. Ni kan gissa min förtvivlan när alla fem barnen vaknar kl 06:15 och det är min tur att gå upp... Det är för tidigt för att ens barnprogrammen ska ha startat! Känner mig fortfarande som överkörd av en ångvält.

Det var lite dagbok från oss. Sitter och filurar på lite småbarnsfunderingar, får väl se om jag kan få in något om dem så småningom.

Jag har börjat blogga!

Eftersom mitt dygn inte har tillräckligt med tid för att höra av mig till alla jag vill lika ofta som jag önskar har jag skapat denna blog.
Här tänkte jag skriva lite smått om vad som händer i vår familj. Ibland kanske det blir lite små tankar och funderingar från mig, vi får väl se hur det utvecklas. Dessutom får vi väl se om det är någon som har intresse av att läsa.
Detta var mitt första inlägg. Ska försöka lära mig lite mer inställningar och möjligheter så bloggen lär förändras under resans gång.
Kram från mig