Helgen som gick

I fredags kväll åkte vi till Småland för att fira lilla lillebror som ju fyllde år igår. Barnen var hur pigga som helst. Trots att vi inte kom iväg förrän en stund efter läggdags så höll de sig vakna bra länge alla tre. Vi hann knappt ut på motorvägen innan prinsen frågar: "famme snart?", han hann väl med den frågan ca 30 ggr till innan vi fick honom att slappna av tillräckligt för att försöka sova...


Det går faktiskt otroligt bra att bära in dem hos mormor o morfar eller hemma när de har somnat i bilen. De tittar upp lite och noterar var de är någonstans sedan lägger vi dem i sängarna och de vänder sig om o sover vidare...



När jag själv skulle gå och lägga mig i fredags kväll märkte jag att lillsessan var väsig i andningen. Innan jag la mig hade jag börjat läsa i boken Därifrån och hit om tjejen vars mamma bloggar här. Tuva är också en riktig kämpe med en obotlig sjukdom. Kan säga att det var inte rätt uppladdning inför en natt bredvid en väsande, pipig lillsessa med skällande hosta(inte så mycket hosta dock, men det räckte ändå). Jag sov inte många långa stunder... Varje andetag kändes i hjärtat. Men hon sov ju ändå och jag ville inte väcka henne.

På morgonen gick vi direkt in till mamma och vi bestämde oss för att åka till läkarmottagningen där hon arbetar(fast tanken var ju inte att hon skulle vara där i lördags). Väl där konstaterade läkaren falsk krupp och en rosslig lillsessa fick Betapred (kortison) och vi fick vänta en bra stund för att se om det verkade. Tyckte inte det gjorde någon skillnad först men det kom så småningom. Då sprang hon omkring som en tok inne på mottagningen. "Hon är nog lite speedad" konstaterade de. Det kan man väl lugnt säga. Skönt att hon fick hjälp iaf. Vi fick också Bricanyl utskrivet samt Desentol. Jag hade inte en tanke på att ta med mig den medicin vi har hemma, hade inte märkt någonting. Ska inte göra om det dock, hädanefter ska diverse hostmediciner och annat ALLTID åka med när vi lämnar huset för övernattningsturer. Lillsessan och storsessan har en tendens att få elak hosta som låter som lungorna är på väg ut när de är förkylda, deras pappa också. Jag och prinsen har inte alls samma tendenser.

Denna gången var krupp-anfallet inledningen till en rejäl förkylning som hela familjen drabbats av. I måndags var jag hemma med alla tre - lillsessan och storsessan hostade som tokar - prinsen var egentligen inte dålig men det var smidigare att ha honom hemma också. I tisdags var det makens lediga tisdag(han är f-ledig varannan tisdag) men då hade han själv börjat bli dålig. Det var en hängig syn jag mötte när jag kom hem i tisdags kväll. Då var iaf alla barnen feberfria så i onsdags fick de gå till dagis igen och maken stannade hemma i sängen, vilket jag skrivit om tidigare.

Nu är jag också snorig som en tok och har ont i halsen. Hoppas det vänder i morgon för jag vill inte behöva ställa in våffelfikan tillsammans med fam P på lördag. Det är en mindre evighet sedan vi träffade dem sist.

Kram och god natt! Detta inlägg kanske får lite konstig tidsättning men i vilket fall så är kl nu 22:33 och jag ska börja förbereda inför morgondagen. Jag är ledig på fredagar, en ynnest att få en extra egen dag tillsammans med barnen, men jeesus så intensiva de dagarna kan vara.