En saknad faster

Har inte riktigt tagit till mig att K inte finns hos oss längre, det blir mer avlägset när vi inte träffat någon hemifrån ännu. När jag läste lillasysters blogg tårades dock ögonen rejält.

K har mött många motgångar men har mött dem alla med en helt otroligt positiv livsinställning. Hon var en av de mest envetna människor jag träffat men utan den envetenheten hade hon inte klarat sig så bra som hon gjorde.

Jag minns så väl när jag var liten (innan K satt i rullstol) och sov hos mina kusiner. Jag var rädd för den tickande klockan som slog varje timme men jag fick vara hos K så det löste sig.

Vet inte hur många gånger mamma och pappa har berättat om när vi var i fjällen tillsammans och skulle åka längdskidor. Jag var väl ca 4 år och hade det antagligen lite jobbigt med koordinationen. Hann inte mer än utanför huset innan jag la mig ner med skidorna i kors och tjurigt sa "Jag stannar hos K".

Minnena är många. När K sydde min balklänning (hon har sytt mycket till oss genom åren) och fick stå ut med alla mina idéer och ändringar. När jag skulle ha den igen strax efter balen för att vara tärna fick hon sy in hela klänningen igen. Visst suckade hon lite åt mig men hon fixade allt jag bad och drömde om!

Jag hade en dröm om att själv brodera en julkalender till storsessan (innan jag visste att jag skulle vara trebarnsmor redan nu). Fast innan jag hade blivit färdig med en sådan hade nog storsessan flyttat hemifrån... Gissa om jag sa tack och amen när faster K ringde och frågade om hon fick brodera en julkalender efter ett mönster hon hade?! Det gick hur fort som helst för K att få den färdig och den är så fin!!!

Kan, som sagt, inte riktigt förstå att K inte kommer vara med på nästa släktkalas. Att jag aldrig får äta hennes goda julmat igen. Tänker massor på mina kusiner och deras barn. Lilla M kommer inte ens ha några egna minnen av K, kanske inte E heller och det känns orättvist.

Vi får dock försöka gå vidare och ta detta som en påminnelse om att vara rädda om varandra. Sänder därför en extra kram till er alla som läser detta.

Sköt om er!