Slavdrivare

Jag och maken betecknas numera som slavdrivare också. Förra helgen bad vi henne att städa undan på sitt rum innan vi skulle åka till vännerna i Mölnlycke (hela huset var plötsligt upp och nedvänt, det är så tråkigt att komma hem till röra).

Helt plötsligt blev hon så otroligt trött och det är ju SÅ hemskt att behöva städa. Hon grät och gnällde inne i sitt rum och vi tjatade en del och blev till slut rätt irriterade och sa till lite mer på skarpen. Efter att ha skrikigt och gapat en stund till kommer hon ut HELT FÖRTVIVLAD. Tårarna sprutar och hon skriker gravallvarligt till mig och maken: "Ni behandlar mig som en TJÄNSTEFLICKA".

Jag fick gå in och gömma mig i badrummet där jag bröt ihop av tyst skratt en stund. Det gällde ju att ta henne på allvar. Både jag och maken hade lite svårt att finna oss och komma med rätt svar till den kommentaren. Var får den underbara tjejen med den enorma egensinnigheten allt ifrån??? Det enda jag kan komma på är att hon läst Askungen någon gång för mycket...